Don´t eat that yellow snow

Benny undrar varför jag inte gör vågen av det snötäcke som lagt sig över staden den senaste veckan? Svaret är enkelt – jag är uppriktigt sagt väldigt less på snö. Jag har fått nog. Sånt kan faktiskt hända – jag föråt mig på Ahlgrens bilar också.

Men den här åsikten är inte politiskt korrekt i Norrland, jag vet… man är en förrädare om man inte dyrkar den gudomliga snön. Ändå är det inte svårt att föreställa sig att de som bor i Gobiöknen då och då förbannar solen och värmen.
Men det får inte vi göra, nix… eftersom vi ändå inte kan göra nåt åt vintern, mörkret och kylan bör vi tjurskalligt älska den – villkorslöst.
Sött, sa räven.
Men jag är så oerhört less på att flytta runt snö, det ska skottas och sopas och när man är klar kommer givetvis traktorn och trycker upp en jättevall som man inte orkar ta tag i förrän den frusit till is och då är man riktigt rökt. Jag lyckas ändå vara ännu mer less på att skrapa vindrutan på bilen (inte minst när man i ilska tar i så mycket att skrapan hugger fast och viker sig framåt så att man i princip bryter tummen, ni vet… eller händer det där bara mig?). Och; jag är sjukt less på att det frostar på INSIDAN av vindrutan. Ingenting kan göra en så passivt aggressiv som det. En gång hade jag skrapat alla rutor inne i bilen, vilket fått massor av torr snö att singla ner i ventileringen – och dagen efter när det var soligt och fint ute råkade jag vrida fläkten på max vilket fick det att snöa extremt lokalt, enbart i min kupé! Min bil såg ut som en sån där snöglob med hus och tomte i.
Jag råkar gilla att nöta asfalt när jag går omkring i staden, så länge in mot jul som möjligt. Är det så fel? Och ens särskilt konstigt?
För vad använder egentligen vuxna snön till? Så länge som man inte kan åka upp på Nydala för en mil skejt så har man ju absolut ingen nytta av den. Vi åker inte skrana, vi har inte snöbollskrig, vi mular inte de vi tycker om längre och vi gör inte snölyktor.
Den generella bilden av snö är överdrivet romantisk.
Värme inne och kyla ute gör också skinnet torrt och frasigt. Det där har blivit värre med åren tror jag? Försöker mitt skinn säga mig nåt?
Men okej, med snön blir det aningen ljusare och den ersätter regnet. Förresten; det där sistnämnda är ju inte ens sant när jag tänker efter. Det regnar visst på vintrarna nu för tiden. Det är jag också less på – att vintern ångrar sig hela tiden och velar som en katt i dörrposten.
Det blir lite grann som att hugga av svansen i korta bitar. De senaste vintrarna har ju varit rena miracle-on-ice när regn med jämna mellanrum gladpackar stan i is.
Fy tusan för att vara riktigt gammal på det underlaget.
Fick förresten en inbjudan av Elias Warg på Facebook – till gruppen ”Gubbkropp”. Ett av kriterierna för att vara med var att: ”det tar ett halvår att bli återställd efter att ha halkat utanför ICA.”
Funderar på att gå med i den.
Kanske är det mellantinget som är problemet. Jag vill ju få på mig vinterpälsen, som gör att minus 8 känns som rena vårvärmen. Det här blötkalla är för jävligt. Men så har vi ju det nere vid kusten.
Stod bakom en riktig inlandsbo på Grill 79 en gång, som inte var direkt trollbunden av klimatet i kustlandet. Han hade tvingats vara i Umeå någon dag och pratade med hon bakom kassan:
”Jooo, jag ha vyre nere i stan… usch (framfördes med äkta en hurv)”
”Jaså, du skull int vilja flytt dit?” (OBS! Retorisk fråga.)
”TILL DE DÄR SURHÅLE? Nähä du…”
Surhåle… knappast nåt för kommunens slogan.
”Vi vinner i surhåle!”
Benny. Det har dykt upp ett nytt modeord: ”hållbar”, som tillämpas lite hur som helst. Kan du reda ut det där och vad som menas?
NICKLAS BERGLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!