Bilar från A till Ö: Carisma – mellanstor gudagåva

Guds gåva till bilisterna eller ett karismatiskt fordon som förtrollar föraren? Mitsubishis modellnamn Carisma går att tolka på olika sätt.

Mitsubishis mellanstora modell Carisma, som tillverkades från 1995 till 2004, togs fram i samarbete med Volvo. Detta innebar att Carisma hade delvis samma chassi som Volvos V40- och S40-modeller.
I en verksamhetsberättelse från 2005 anger Mitsubishi Motors Corporation att modellnamnet Carisma är sammansatt av det engelska ordet car, som betyder ”bil”, och det grekiska ordet chárisma, vilket företaget i den engelskspråkiga skriften översätter till divine gift (”gudagåva”). Jag har frågat Daniel Georges Nacass, kommunikationschef på Mitsubishi Motors Europe, varför Mitsubishi valde just detta namn, men han har inte kunnat finna någon dokumentation om detta.

Utstrålning som inte stack ut
Det grekiska ordet har i svenska språket givit upphov till lånordet ”karisma”. I nutida språkbruk används ordet ofta i betydelsen ”stark personlighet” eller ”utstrålning”. Att ge en bil detta namn är naturligtvis att sticka ut hakan. Carismas utseende var dock inte särskilt utstickande. Detta har naturligtvis lockat lustigkurrar att påpeka att bilen inte har så mycket av det den heter.
Den som vill plocka poänger på bilens bekostnad skulle förstås också kunna rikta in sig på den betydelse av ordet chárisma som biltillverkaren anger. Ett företag som kallar en produkt ”gudagåva” har ju så att säga siktat ganska högt (man kan undra om det över huvud taget existerar någon bilmodell som kan leva upp till epitetet). Men detta öppna mål verkar poängplockarna helt ha missat.
Jag har inte mött någon Carisma-ägare (eller någon ägare av någon annan bil heller, för den delen) som kallat sin bil ”gudagåva”, men de som kör Carisma verkar i alla fall vara rätt så nöjda med modellens driftsäkerhet och bränsleekonomi.
Ordet chárisma kommer från grekiskans cháris, som betyder bland annat ”nåd” eller ”tack”. I grekisk mytologi var chariterna eller kariterna tre gudinnor. Från början var de växtlighetsgudinnor. De har också ansetts beskydda skaldekonsten och tillhandahålla kroppslig skönhet. Dessutom har de förknippats med natur, fruktsamhet, skapandekraft och tjuskraft. Kopplingen till gudagåvor är således lätt att se.
En annan – kanske mer känd – benämning på chariterna är gratier eller gracer. De var den romerska mytologins motsvarighet till chariterna och deras namn kommer från latinets motsvarighet till cháris – gratia, som betyder bland annat ”nåd”, ”behag”, ”älsklighet”, ”tjuskraft”, ”grace”, ”tillmötesgående” samt – naturligtvis – ”tack”. I latinets moderna arvtagare, italienskan, har ordet blivit uppdelat i ett grazia, som betyder ”grace”, ”behag”, ”älskvärdhet”, ”nåd” och så vidare, och ett grazie, som helt enkelt betyder ”tack!”. Kopplingen mellan å ena sidan nåd, vänlighet och sättet att bemöta andra människor och å andra sidan tacksamhet syns även i andra språk. Latinets merces betyder bland annat ”förtjänst”, ”pris” och ”lön”. Detta ord har sedan givit upphov till både franskans merci, som betyder både ”tack” och ”nåd”, och engelskans mercy, som betyder bland annat ”barmhärtighet” och ”nåd”.

Charterresenärens charis
Grekiskans ord för nåd och tack, cháris, har givit upphov till ordet efcharistó. Detta ord betyder helt enkelt ”tack!” och brukar – tillsammans med kaliméra och kalispéra – vara sådant som snappas upp av greklandsturisten. I engelskan har charis givit upphov till ordet charity, som bland annat betyder ”barmhärtighet” eller ”välgörenhet”.
Användandet av ordet chárisma har – bland annat på grund av filosofen Max Weber – förändrats sedan antikens Grekland. Från att ha betecknat egenskaper hos gudarna verkar det ha övergått till att benämna egenskaper som vissa människor får från gudarna och därefter till en uppsättning egenskaper som människor kan skaffa sig utan gudomligt ingripande. Ordet för en av dessa moderna betydelser, ”charm”, har de första fyra bokstäverna gemensamt med den svenska transkriptionen av det grekiska ordet och man kan således tro att orden är släkt med varandra. Själva ordet ”charm” har dock inte med chárisma att göra utan kommer från latinets carmen, som bland annat betyder ”trollsång” och ”besvärjelseformel” (den som är charmerande förtrollar alltså sin omgivning).
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!