Foto: Peter Öberg

Frågor och svar om trafik och regler

Hur är det att vara trafikpolis? Vilket är det vanligaste felet folk gör i trafiken? Hur fort kan man köra utan att riskera att åka fast? Vad ska man göra om man ser någon smita från en trafikolycka? Och hur är det egentligen, behöver poliser följa alla trafikregler? Bil & Bostad har pratat med trafikpolisen Johan Löfstedt och ställde frågorna vi alla vill ha svar på.

Vilket är det vanligaste felet bilister gör i trafiken?
– Det vanligaste vi ser är att folk inte använder körriktningsvisare. Om någon inte använder blinkers när de kör ut från en utfart eller glömmer att blinka en gång är det inte något vi bryr oss om, men om vi ligger bakom någon som inte använder blinkers flera gånger i rad, som har det som beteende, då rapporterar vi den personen. Näst vanligast är hastighetsöverträdelser.

Vilken är den vanligaste missuppfattningen människor har gällande någon trafikregel eller situation i trafiken?
– Hur man använder körriktningsvisare i cirkulationsplatser – det är vanligt att folk inte blinkar när de kör ut ur cirkulationsplatser. Man ska alltid använda blinkers, både när man byter fil i en cirkulationsplats och när man kör ut ur en cirkulationsplats, även om man ska fortsätta rakt fram på samma väg. Transportstyrelsen har en bra film på sin hemsida som visar hur man ska köra i cirkulationsplatser.

Vad ska man göra om man ser någon som kör väldigt aggressivt eller farligt?
– Rapportera till polisen. 112 om du tror att föraren är påverkad, annars 11414. Vi vill inte se något ”road rage” och rekommenderar inte att man själv följer efter någon och tar lagen i egna händer. Det är polisens jobb. Om vi har lediga resurser åker vi ut på det. Om det är någon vi återkommande får rapporter om ökar chansen att vi kollar upp den personen vid ett senare tillfälle.

Om det i ett område är i det närmaste praxis att strunta i högerregeln, ska jag också göra det för att smälta in?
– Nej, det ska du inte. Man ska följa reglerna. Men som förare har man också ett ansvar för att inte orsaka olyckor. Man ska inte köra in i någon bara för att man har rätt.

Det finns de som upplever problem med cyklister som till exempel cyklar på trottoarer eller korsar vägar utan hänsyn till övriga trafikanter. Hur arbetar ni med detta?
– Ett av de vanligaste önskemålen vi får är att vi ska arbeta mer med cyklister, och vi gjorde en insats för några veckor sedan. Tidigare har vi mest haft fokus på motordrivna fordon ute på vägare. Övervakningen gentemot cyklister är något som vi kan bli bättre på.

Får man cykla på vägen om det finns en cykelbana bredvid?
– Man bör cykla på cykelbanan, men man får cykla på vägen om det är ”lämpligare med hänsyn till färdmålets läge”, som det står i trafikförordningen.

Är ni alltid två poliser i en bil?
– Vi strävar efter att vara två av säkerhetsmässiga skäl, men ibland är vi själva, och som motorcykelpoliser jobbar vi ensamma. Vi har samma befogenheter som polis även om vi är själva i polisbilen.
Vad ska jag göra om jag ser någon smita från till exempel en parkeringsolycka?
– Ta registreringsnummer och signalement och ring polis så åker vi på det om vi har några lediga polisbilar. Prioriteringen görs av regionledningscentralen. Annars skrivs en polisanmälan vid ett senare tillfälle.

Vilka särskilda regler gäller för polisfordon? Får ni till exempel köra på gång- och cykelvägar, och behöver ni betala parkeringsavgifter?
– Utryckningsfordon har tre utryckningsnivåer. Dessa regler gäller polisbilar och andra utryckningsfordon men också andra yrkesgrupper, till exempel läkare i akuta situationer. I samtliga fall gäller att vi inte får åsidosätta trafiksäkerheten.
Tjänsteutövning, eller yrkesutövning, är den lägsta graden och innebär att vi till exempel får köra mot enkelriktat, köra på gång- och cykelbana och parkera eller stanna även om det är förbud. Detta gäller även om jag kör i en privat bil när jag är ledig om jag ser ett brott och träder i tjänst.
Den andra graden heter brådskande yrkesutövning. Här får vi även köra över hastighetsbegränsningen och ställa oss först i köer till till exempelvis färja. Vi behöver inte använda blåljus eller sirener för att köra fort. Det är ett vanligt missförstånd hos allmänheten att vi inte kan köra för fort utan blåljus.
Den högsta utryckningsgraden, trängande fall, gäller om det är fara för liv eller fara för omfattande egendom. Då sätts nästan alla regler ur spel och vi får till exempel köra mot rött. Här måste vi köra ett utryckningsfordon, vi kan använda blåljus eller siren för att påkalla fri väg, och vi får inte köra mot tecken som ges av annan polis eller vakt.

Vad skiljer en polisbil från en vanlig bil av samma modell?
– Polisbilar har förstärkta chassin och kraftigare fälgar för att klara av att ta trottoarkanter i högre hastighet och offensivare körning. Det är ingen effektskillnad mot en vanlig bil, men vi brukar ha motorstarka modeller. Och så har vi en mängd specialutrustning, blåljus, datorer och så vidare.

Hur ofta händer det att du får dra på blåljus och sirener?
– Det går inte att svara på – det är väldigt olika. Häromdagen var det fyra gånger på en dag, men ibland kan det gå veckor mellan gångerna.
Hur mycket över hastighetsbegränsningen ska någon köra för att ni ska bötfälla personen?
– Sex kilometer i timmen över den högsta tillåtna hastigheten är vår rapporteringsgräns. Detta gäller oavsett om det är en 30-, 50- eller 110-väg. Tidigare var rapporteringsgränsen högre men den sänktes för några år sedan. Forskningen säger att allmänheten kör mot polisens toleransgränser, om vi exempelvis rapporterar från tio kilometer i timmen för fort kommer många att köra så fort. Därför säger forskarna att vi ska tillämpa så låg tolerans som möjligt. Exempel från trafikverket.se: ”Om man kör 90 km/tim istället för 80 är risken att omkomma 70 procent högre vid en krock. En krock i 90 motsvarar ett fall från tionde våningen. Att lätta på gasen ger även andra fördelar som lägre bränsleförbrukning och mindre koldioxidutsläpp.” Trafiksäkerhetsforskningen säger att om alla höll hastigheten skulle cirka 80 liv sparas årligen.

Händer det att ni stoppar någon som kör för sakta?
– Det händer. Oftast handlar det om äldre personer i trafiken där allmänhet har ringt in till polisen om att färden går vingligt eller ryckigt. Då stoppar vi och gör en kontroll om personen drabbats av olycksfall eller sjukdom. Polisen har möjlighet att omhänderta ett körkort om tecken finns på sjukdom, demens eller dålig syn.
Frågor: PETER ÖBERG
Svar: JOHAN LÖFSTEDT, trafikpolis

Fler Artiklar
Klicka och läs!