Sverige bra till i digital omställning

Ny teknik innebär inte bara nya möjligheter, utan även nya utmaningar. Digitaliseringen av våra fordon har förbättrat deras färdigheter, men vad har den här processen inneburit för fordonsindustrins förutsättningar? – Det är en industriell revolution vi ser just nu, säger Peter Bryntesson på Fordonskomponentgruppen.

Fordonsbranschen har stått vid vägskäl förut, men inte vid samma vägskäl som igår, som idag, som nu. På ena sidan finns de traditionella industrimetoderna, analoga system som har fungerat i årtionden, och på den andra väntar det många skulle kalla för framtiden, digitaliseringen.
De flesta förare har redan lagt märket till förändringen. Dagens personbilar är uppkopplade konsumentvaror, som i mångt och mycket lever i symbios med våra andra redan uppkopplade levnadsvanor. Det människan på gatan inte märker, däremot, är att det samtidigt sker en utväxling på annat håll. Bakom kulisserna, på verkstäder och i fabriker, land och rike runt. Fordonsindustrin som vi känner den har nämligen nått en ny tidsålder.
– Digitalisering ser vi som oerhört viktig. Inte bara i produkten, utan även i produktionen, proklamerar Peter Bryntesson, Senior Project Leader & Advisor på Fordonskomponentgruppen.
I snart trettio år har Fordonskomponentgruppen, FKG, bistått sina medlemsföretag, leverantörer inom fordonsindustrin, runtom i Skandinavien. Enligt egen utsago är branschorganisationens roll att representera leverantörsfirmor, stora som små, dels för att göra dem så konkurrenskraftiga som möjligt, men även för att höja den övergripande kompetensen på marknaden. Fordonsbranschen är en stor del av svensk industri och anspråken är utformade därefter.
– Det går bra för svensk industri just nu, berättar Peter Bryntesson, men vår uppgift är att alltid ligga två till tre steg före. För tillfället kan det vara ingenjörer som är en bristvara, men i morgon är det IT-tekniker eller statsvetare, för att det är de som påverkar hur vi kommunicerar inom branschen. Mycket av vårt fokus ligger på forskning och utveckling. Och för att verkligen kunna utveckla en bransch behövs det ständigt ny kompetens.

Fjärde revolutionen
Aktuell forskning från Siemens Financial Services visar att det potentiella värdet av digitalisering ligger på mellan 173,3 och 269,5 miljarder dollar för den globala fordonsindustrin. Siffrorna är ett uppskattat värde av förbättrad produktivitet som ett långsiktigt resultat av digitalisering och automatisering, även kallat Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen.
– Industri 4.0 har fem steg, förklarar Peter Bryntesson. Första steget är att samla data. Andra steget är att analysera data. Tredje steget är att se in i framtiden. Fjärde steget är att aktivt försöka påverka framtiden. Och det sista steget är att hitta en affärsmodell, så att man kan tjäna pengar på det.
– I produktionen läggs traditionellt sett mycket ansvar på ingenjörerna, fortsätter han, men de kan bara genomföra de två första stegen i den här revolutionen. För att kunna se in i framtiden, och aktivt försöka påverka den, måste annan kompetens komma in i bilden, som statsvetare och analytiker. Mycket av digitaliseringen handlar om att hitta rätt yrkesroll för att kunna föra utvecklingen framåt.

Nya möjligheter
Ny teknik innebär nya utmaningar, men också nya affärsmöjligheter, något som Peter Bryntesson menar att företagen nu har börjat upptäcka. Han ser här flera olika trender, som på många sätt styr marknadens fortsatta utveckling.
– På bilfronten finns fyra megatrender just nu, utvecklar han. Det är uppkoppling, självkörning, ägarformer och elektrifiering. Trenderna på produktionssidan är underhåll, effektivisering, självbestämmande maskiner, det vill säga att maskinen tar egna beslut, och affärsmodeller, för att fastställa hur man ska kunna tjäna pengar på den här processen. Alla de här faktorerna utgörs i stor del av digitaliseringen och dess följder, vilket påverkar industrin i sig. Det är en industriell revolution vi ser just nu.

”Sverige ligger bra till”
Än så länge är det storskaliga tillverkare som verkar leda den digitala omvandlingen. Multisystem är trots allt komplexa utmaningar, som ofta kräver stora resurser att överkomma. Trots det spelar även små och medelstora bilproducenter en viktig roll inom sektorn, då precisionsuppdrag att tillhandahålla specifika delar och komponenter blir allt viktigare. Digitaliseringen innebär således att hela fordonsbranschen potentiellt sett kan ta del av fördelarna med en uppkopplad, automatiserad och datarik värld.
– Utvecklingen kommer att påverka konkurrensen mycket, menar Peter Bryntesson. Man beräknar att produktionen kan effektiviseras med 20 procent tack vare digitalisering, vilket gör det till en stor konkurrensfördel. Alla länder är också inne i den här utvecklingen, där jag tror att Sverige ligger bra till. Den här branschen kommer att expandera, understryker Peter Bryntesson.
– Fordonsbranschen är en traditionell bransch, fortsätter han, men det här är en utveckling som är svår att stoppa. Det är svårt att säga exakt hur långt bort i tiden vi talar om, men jag skulle gissa att det rör sig om en tioårsperiod. Det kommer att komma in fler mindre aktörer på marknaden, den utvecklingen har redan börjat. Fordonstillverkare kommer antagligen att tappa i försäljning, och därför bli tvingade att gå över till andra element än enbart produktion, medan leverantörerna kommer att gå framåt.

Förändrade mönster
Även förändringar i vår samhällsstruktur kan komma att påskynda den här utvecklingen. Då många storstäder har problem med dålig luftkvalitet och kraftig trängsel, har det också blivit vanligt att fordonstrafik begränsas i olika utsträckningar. I Stockholm och Göteborg har en trängselskatt blivit en permanent lösning, medan andra europeiska städer som Oslo och Stuttgart har haft tillfälliga förbud mot dieseldrivna bilar. Från och med den 1 januari 2020 får svenska kommuner dessutom möjlighet att införa miljözoner, med nya krav på såväl tunga fordon som personbilar. Målet från regeringens sida är helt enkelt att minska utsläppen av kväveoxider i stadsmiljö. I skuggan av den här utvecklingen, och i väntan på nästa vägskäl i utväxlingen, erbjuder Peter Bryntesson några avslutande spekulationer kring personbilens framtid.
– En personbil används i snitt fyra procent av sin totala livstid, begrundar han. Det här är ett användarmönster som kanske har fungerat förut, men som idag måste ses som ett väldigt ineffektivt mobilitetssätt. Det händer mycket i och med att städer växer och byggs om. Miljön har på ett helt annat sätt hamnat i fokus och i många städer förbjuder man mer eller mindre att bilar kör in i stadskärnan. Fordonsindustrin måste hitta en lösning på det här. Det kommer att ske en stor förändring i mobiliteten, hur vi rör oss i vårt samhälle, och då måste fordonsindustrin tjäna pengar på andra saker än produktionen.
– Tillverkningen av bilar kommer att effektiviseras, avrundar han sedan, men det kommer antagligen innebära att det tillverkas färre bilar. Den här utvecklingen kommer dock att ta tid. Fordonsbranschen har sin struktur, vilket gör det svårt att hitta lösningar. Det viktiga är att hänga med i utvecklingen, vilket jag tycker att de gör nu, och det är kul att se. Det är ett måste för fordonsbranschens framtid.
JIMMY WIDERLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!