Bilar från A till Ö: Ett sekel med C-bilar

Fransk minibil, tysk racerbil och svenskt terrängfordon. Denna veckas Bilar från A till Ö handlar om en mångfald av modeller. Det som de många modellerna har gemensamt är att deras namn består av bokstaven C (samt stundom siffror).

Flera fordonstillverkare från början av 1900-talet gav sin första modell namnet A. Det kanske inte var det mest spännande eller fyndiga namnet, men det fungerade. Att A är bra beror bland annat på att bokstaven ger så många positiva associationer – A kommer först; A är ett bra betyg; A-laget är föreningens bästa lag; det som är viktigt är A och O. Men om man har sagt A så får man som bekant också säga B. Åtminstone om man är en biltillverkare som lyckas lansera en ny bilmodell efter sin A. Konsekvensen kräver då att benämningen på den nya bilen blir B. Och går det bra för B så får vi förr eller senare se C.
Det mesta kända av de bilmärken som gått från A till B och sedan C är förmodligen Ford. Detta företag var så framgångsrikt – och tyckte så bra om sitt pedagogiska namngivningssystem – att man efter Model A (1903) och modellerna B och C (1904) fortsatte genom alfabetet ända till T (även om alla bokstäver däremellan inte kom så långt att de blev färdiga bilmodeller). Men 1927, när Ford efter Model T skulle signalera att man inledde ett helt nytt kapitel i bilmärkets historia, då började bokstäverna om. År 1927 kom en andra A-Ford, 1932 en ny B och 1933 en ny Model C.

C som i seger
Även Audi började med A. Audi Typ A kom 1910 och Typ B senare samma år. 1912 kom Typ C. Denna modell fick smeknamnet Alpensieger (”alpsegrare”) efter att bilmärkets grundare August Horch vunnit det österrikiska Alprallyt med sin Audi Typ C 18/35 PS. I denna beteckning står PS för Pferdestärke (”hästkrafter”) och talen 18 och 35 anger antalet skattehästkrafter (ett teoretiskt uträknat effektmått) respektive ”riktiga” hästkrafter. År 1936, när Audi hade blivit en del av Auto Union, kom ytterligare ett snabbt C: den sextoncylindriga racerbilen Auto Union Typ C.
Man kan inte berätta om bilar med C utan att säga Citroën. Dess första modell, Type A, kom 1919. Type B kom 1921 och året därpå kom Type C, vars nyare versioner fick namnen C2, C3, C4 och sedan C6. Sedan dess har märkets modellbeteckningar varvat sig själva flera gånger. Några exempel på det senaste seklets C-bilar från Citroën är den droppformade lilla experimentbilen C10 från 1956 och skåpbilen C35 från 1974.
Betydelsen hos de siffror som står efter C:et har varierat. I modellbeteckningen C35 talar talet 35 om att fordonet hade 3,5 tons totalvikt. Men detta går inte att tillämpa på Citroëns personbilar. C1 är visserligen märkets minsta modell, men nog väger den mer än 100 kg!
Även Volvo har haft sina ”C-siffer-modeller”. Men man har haft helt egna system för modellbeteckningar och i Volvos vokabulär ska man inte se C som bilmodellen efter B. På personvagnar från Volvo ska C:et snarare ses som en förkortning av coupé, alltså en beskrivning av bilens kaross. Och de siffror som följer C:et säger något om bilens storlek. En C30 är således mindre än en C70.

C men inte coupé
Det där med coupé gäller dock bara personbilarna. Volvo har också haft andra modellbeteckningar med C samt siffror. Från 1959 till 1981 tillverkade man terrängbilar, framför allt för försvaret. De senare generationerna av dessa terrängbilar fick modellbeteckningarna C202, C303, C304 och C306. Första siffran i respektive tal stod för motorvolymen i liter och den andra angav fordonets totalvikt i ton. Bokstaven C stod för cross country. De engelska orden betyder ”tvärs över terrängen” och angav att fordonet i fråga var terränggående. (Jämför med moderna modellbeteckningar på fyrhjulsdrivna Volvomodeller som XC 40 och XC 90. I dessa ska X:et symbolisera ordet cross medan C:et blir bara country.)
Inte heller hos Mercedes-Benz betyder C något som kronologiskt kommer efter B. Här använder man alfabetet på ett annat sätt. Hos Mercedes-Benz gäller tumregeln att ju närmare alfabetets slut modellbeteckningens bokstav befinner sig, desto större och dyrare är bilen. De siffror som följer efter exempelvis A:et, B:et eller C:et har traditionellt stått för motorstorleken i centiliter. Men på nyare modeller är det inte alltid så. C 180 har således 1,6-litersmotor. Och tvålitersmotor sitter inte bara i C 200 utan även i C 300 och C 350 e (även om den sistnämnda också har en elmotor).
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!