Advokaten Agneta: Om sexuella trakasserier och vikten att undvika ”häxjakt”

Hej Agneta, På Golden Globe i Los Angeles var i år många kvinnor klädda i svart för att markera att de stödjer #metoo-rörelsen. Vi är några som undrar vad egentligen sexuella trakasserier är? Får man offentligt anklaga en person för att ha begått ett brott när det inte är sant? Med vänlig hälsning Daniel

Hej,
Tack för era högst aktuella frågor om sexuella trakasserier samt förtal. Metoo-uppropet har påverkat människor i hela världen och förhoppningsvis leder det till positiva förändringar så att alla slags kränkningar, oavsett art, upphör.
I Sverige är det enligt diskrimineringslagen förbjudet att trakassera en person på bl. a. arbetsplatser. Trakasserier definieras i lagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Med sexuella trakasserier avses enligt diskrimineringslagen ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Uppträdandet, oavsett om det är en fysisk handling eller verbalt uttryck, ska vara oönskat, medföra skada eller obehag och på så sätt kränka den enskildes värdighet. Helt bagatellartade skillnader i bemötande betraktas inte som trakasserier, utan det ska vara märkbara och tydliga kränkningar. Handlingssättet ska ha ett orsakssamband med den diskrimineringsgrund som är aktuell för att utgöra trakasserier i diskrimineringslagens mening. Den trakasserade får gärna klargöra för den som trakasserar att beteendet upplevs som kränkande.
Har sexuella trakasserier eller annan kränkande händelse skett på din arbetsplats bör du direkt tala med din chef eller fackliga representant. Det är viktigt att kränkningen kommer till arbetsgivarens kännedom så att denne kan agera. Arbetsgivaren är skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna. Arbetsgivare ska även tydligt klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras. Vidare ska arbetsgivaren motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren är således inte bara skyldig att agera när en kränkande situation uppkommit, utan måste även agera förebyggande för att motverka en sådan arbetsmiljö. I det förebyggande arbetet är kunskap viktigt.
Vissa handlingar som en person begår mot någon annan är så allvarliga att de är brottsliga och domstol kan utdöma straff i form av böter eller fängelse. Nedan berörs översiktligt brotten sexuellt ofredande, falsk tillvitelse och förtal, men det finns en rad andra beteenden som är brottsliga.
Ett sexuellt ofredande kan t.ex. vara att en person tar på någon annans könsorgan eller blottar sig för en annan person. Ofredandet behöver dock inte vara fysiskt, utan kan även ske genom verbala sexuella uttalanden av kränkande slag. Handlingen ska vara sådan att offrets sexuella integritet kränks.
Om du har utsatts för ett brott bör du omgående anmäla brottet till polisen. Det är brottsligt att oriktigt anklaga någon för att ha begått brott. Om t.ex. Adam polisanmäler Eva för ett brott som Eva inte begått och Adam vet om eller hade anledning att anta att uppgiften är osann, kan Adam dömas för brottet falsk tillvitelse.
Om vi fortsätter exemplet och Adam i sociala medier utpekar Eva som brottslig eller lämnar annan uppgift så att Eva utsätts för andras missaktning kan Adam göra sig skyldig till brottet förtal. Om uppgiften om Eva är sann eller inte spelar i princip ingen roll, det är ändå ett förtal som Adam gjort sig skyldig till. Undantag från straffansvar för förtal gäller bara om Adam var skyldig att uttala sig i frågan, t.ex. på grund av vittnesplikt, eller att det på grund av någon annan omständighet var försvarligt att lämna uppgiften och Adam kan bevisa att uppgiften var sann eller han hade skälig grund för densamma.
Det är ett oklokt att oriktigt utpeka någon som klandervärd eller brottslig i sociala medier. Förutom att det är förtal är det också att kränka enskild och eventuellt deras anhöriga. Vi lever i en rättsstat. Det är polisen som har uppgiften att utreda brott. Det är våra domstolar som ska döma personen för brott. Om någon oriktigt utpekas som klandervärd eller brottslig i sociala medier riskerar hen att bli dömd, utan noggrann prövning av domstol vid en rättvis rättegång.
Ursinniga, osakliga och onyanserade häxjakter på sociala medier måste upphöra. Energin bör läggas på att synliggöra den jämställdhetsproblematik som fortfarande år 2018 finns i samhället på ett strukturellt plan. Arbetet mot kränkningar måste varje dag bedrivas av alla, på alla nivåer. Det kan vara bra att en Jämställdhetsmyndighet bildats. Det viktigaste är dock att varje människa upphör med alla slags kränkningar av andra människor. Förhoppningsvis leder det till en förändring, så att alla kan leva på lika villkor utan rädsla för såväl sexuella trakasserier som oriktiga påståenden om sexuella trakasserier i sociala medier.
Veckans visdomsord får bli ”Den gyllene regeln” som sedan flera tusen år tillbaka återfinns inom många religioner samt filosofiska och etiska läror, det vill säga Behandla andra som du själv vill bli behandlad!
AGNESTA GUSTAFSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!