Foto: Maria Wall

Mängder av misslyckanden föregår framgången

Det stämmer att jag nuförtiden har rätt bra koll på innovationer och trender inom digitalisering. Vem hade kunnat gissa det? Däremot fattar jag väldigt lite av tekniken i sig, och umgås med den med samma deppiga fatalism som ett lamm skulle ha i rävgrytet.

Men oavsett några djupare förkunskaper är ju Northvolt-projektet både spännande och underhållande. Till att börja med delar det upp mänskligheten i två huvudgrupper – där glaset är halvtomt för vissa och halvfullt för andra.
Där den ena gruppen ser potential och den andra hävdar att det aldrig kommer att gå (och håller tummarna i fickan för att det ska skita sig, så att de inte hamnar ännu mer i skuggan och dessutom beslås med att ha haft fel).
Northvolt-projektet är ett jättebra lackmuspapper för att dela upp personerna i din omgivning.
Förvånansvärt många av dysterkvistarna har förresten gått i ”livets hårda skola”, har jag noterat – någonting de verkar lite malliga över på Facebook trots att det verkar vara en riktig skitutbildning.
Men, det finns ju få garantier här i världen, och några såna levererar heller inte Northvolt, absolut inte. Men om man vill vara i framkant, av vad som helst egentligen, funkar det inte att stå och titta på... Det går som bekant inte att bromsa sig ur en uppförsbacke.
Ett annat faktum som kan vara bra att känna till är att norra Sverige är ett högst logiskt och förnuftigt val för den här typen av verksamhet eftersom vi har koll, kyla, utrymme och väldigt grön el.
Om ni ska känna till en enda sak om det här är det att vi häruppe producerar batterierna 100 gånger mer miljövänligt än till exempel Kina, tack vare vår vattenkraft.
Med andra ord: Om världen ska må bättre av att vi driver saker med hjälp av batterier istället för fossila bränslen krävs det att de produceras på ett klimatsmart sätt – annars riskerar de att aldrig bli ”nettoeffektiva” under hela sin livstid. (Tack Christoffer Svanberg för den praktiska glosan.)
Det här är en bransch med samma potential som nånsin serverhallar, eller antagligen tio gånger större, och innan man gör sig löjlig över projektet på fikarasten bör man åtminstone känna till det mest elementära, annars är risken stor att man själv blir skämtet.
Nu kan ju det här också bli en ny plastcykel eller en ny Cash-maskin (man är väl inte dummare än att man garderar sig lite snyggt här) men oavsett – misslyckanden är en naturlig del av framgång, en förutsättning för att lyckas.
”Success consists of going from failure to failure without loss of enthusiasm”, sa Winston Churchill.
Så, när alla progressiva regioner i hela världen vänder sig på avigan för att skapa rätt sorts tillväxt är det väl bara logiskt att någon öppnar ett museum för de ack så viktiga misslyckandena. En genial idé faktiskt som man i efterhand bara kan önska att vi kläckte här i Västerbotten.
Men det är i Helsingborg de var smarta nog att öppna den här exposén över tekniska dikeskörningar.
Man har idag 25 riktigt katastrofala, och jag antar underhållande, exempel på hur fel saker och ting kan gå. Antalet objekt i samlingen antas dessutom växa snabb framöver.
Det finns tydligen en undertryckt och utbredd längtan efter att få frossa i andras floppar och motgångar, för en gångs skull.
Bland dessa finns Coca Colas experiment med smaken ”BlāK”, Harley Davidsons parfym (hehe), Sonys Betamax och Microsofts Ipod-kopia Zune.
Borde vi inte nominera några platta fall från vår region, åtminstone. Det är ju ändå fint sällskap man har där på Museum of Failure. Vi vill ju inte att folk ska tro att vi bara sitter på händerna häruppe, eller hur?
Har man inte misslyckats riktigt ordentligt nån gång, ja, då har man inte heller försökt.
Borde inte vår plastcykel rymmas i ett hörn? Eller den tjänst som skulle varna bilister när de riskerade att köra för fort – som skulle lanseras globalt – med namnet ... wait for it ... Smart Fart.

Benny: Du är ju utan tvekan rätt man för att lista och berätta om klassiska floppar från länet. Det vill vi läsa om nästa vecka.
NICKLAS BERGLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!