Foto: Maria Wall

Skönlockiga italienare vs råttfärgade svenskar

Att Sverige fick Italien i kvalet till fotbolls-VM var ju en missräkning, men på nåt sätt lite typiskt för det flyt svensk fotboll har just nu. Det påminner om när kommunen sandar cykelvägarna på vintern och pensionärerna vill ta sparken till ICA.

Det är tjugo år sen vi vann mot Italien och det enda som talar för oss är väl att ingenting talar för oss. Då brukar svenska lag prestera som bäst, brukar svenska experter säga.
Tyvärr blir det här ett Moment 22 eftersom risken finns att vi börjar tro att vi kan slå Gli Azzurri, och det är som bekant aldrig bra för svenska lagidrottare.
Helt värdelös lottning är det dock inte. Det är nämligen under inga omständigheter en skam att bli utslagna av ITA. Det hade varit värre att bli överkörda (igen) av störtloppsåkarna från Schweiz som går som tåget i europeisk landslagsfotboll nuförtiden, även Danmark hade blivit en för svår nöt att knäcka och därmed ett högst personligt nederlag i Norden-derbyt.
En annan sak som är bra med Italien är att de matcherna lovar att bli jämna – Italien tar sig alltid vidare, men vinner aldrig stort. Det betyder att hoppet kommer att leva för alla svenska-fans-allihopa som vill åka på bortamatchen och dricka öl och sjunga Markoolio-låtar i trekvartsworker-jeans.
Det kommer bli litegrann som när jag gärna garderar med en 1:a och en 2:a på Stryktipset – man är aldrig mer än ett mål ifrån att ha rätt.
Modern landslagsfotboll är ju målsnål och chansfattig. Det är inte som på Nacka Skoglunds tid när bra lag slog mindre bra lag med 7-3 och sånt. Idag har även de mediokra lagen (Sverige med flera) lärt sig att stänga ytor, kanske inte press alla gånger men däremot understöd i flera lager samt att vara vältränade och spela safe.
När Y försökte få sista gruppspelsmatchen mot Holland lite spännande genom att bli nervös – vid ställningen två noll – dödade jag all dramatik genom en välbalanserad mix av expertiskunskap och mansplaining.
Jag redogjorde för det inte bara osannolika utan direkt omöjliga i att Nederländerna skulle lyckas göra fyra eller fem mål till. Inte för att Sverige var bra på nåt sätt, absolut inte – utan på grund av att det helt enkelt inte går nuförtiden.
”Jag skulle bli oerhört förvånad om de ens har fyra avslut på mål, under hela resten av matchen.” Matchminuten kanske var 35 vid det där laget.
Vi fick ett nytt intresse och räknade därefter alla Hollands avslut som gick på mål.
Summa summarum: två (2). På 60 minuter.
Ni minns kanske det EM som Sverige spelade sommaren 2016? Man gjorde ett mål på tre matcher – med mycket god hjälp av Irland, som skyfflade in bollen i egen kasse. Utöver det tror jag att laget hade ett eller två avslut på mål i slutet av sista fighten mot Belgien ... annars inget.
Ungefär så ser landslagsfotbollen ut idag och därför blir annat än snygga och många mål viktigt.
Därför blir Italien viktiga.
De bidrar alltid med teknik, teater och oerhört snygga tröjor. De bjuder på världens häftigaste och mest dramatiska nationalsång som preludium till ett spel som även om det många gånger är tråkigt utgår från en passion för live-teatern fotboll. De ser sig som huvudrollsinnehavare i en opera snarare än vänsterback eller toppforward i ett lag.
Sen SER dom ju väldigt bra ut också. I Italien har det aldrig varit fult att vara fåfäng och resultatet blir ju trevligt att kika på. Vi måste stå ut med alldeles för många bleka idrottare i Norden, så då blir italienarnas olivfärgade ben ett efterlängtat avbrott. Därtill har de en massa lockar i genpoolen därnere vilket förstärks när de svettar upp sig. Tänk Maldini, Rossi, Pirlo, Nesta, Vieri ... listan kan göras hur lång som helst.
Men till själva frågan: Vilket lag jag hejar på i dubbelmötet? Då blir svaret givetvis stolta, bleka, tjongande Sverige. Självklart.
Tyvärr tror jag inte att det kommer att hjälpa.
Det blir 0-0 hemma och en 2-0-förlust borta och ciao, ciao Ryssland.
Men hursomhelst kommer jag att ha ett favoritlag vidare till slutspelet.

Benny: Alla årstider och månader har ju sina höjdpunkter. Kan inte du göra en kalender över dina högtidsdagar och stunder – från januari till december?
NICKLAS BERGLUND

Fler Krönikor
Klicka och läs!