Foto: Maria Wall

Dags för en matkonferens i Umeå

Jo jag besöker nog Bondens Marknad som vi har här i Umeå för att köpa lokala produkter, men utbudet känns på tok för litet för min smak. Det brukar bli några burkar inlagd strömming, mjukt tunnbröd, honung och nån limpa från Hagabröd.

Lingon, blåbär och hjortron plockar jag på Ekmans torghandel och gör sylt av. De är från trakten liksom mandelpotatisen och nättingen. På det viset är jag trogen våra lokala råvaror och producenter. Men jag struntar fullständigt i om de stora hallonen och blåbären är odlade i Polen eller om plommonen kommer via import. Här litar jag på torghandlaren själv, Stefan Jakobsson, som stått för urvalet. Han har tagit hem små gröna söta plommon som bara säljs på marknader i Paris så nog duger de till mig!

Älg, ren och annat vilt
Ibland fiskar jag i Umeälven och lyckas få någon öring. Eller så får jag en av fiskekompisen Rolf Hedvall som har bättre fiskelycka. Jag ägnar mig inte åt jakt utan hoppas komma över sådana varor via kontakter eller på annat sätt. Här i Norrland har vi dock sån tur att våra lokala butiker kan erbjuda både älg och ren när det är säsong och finns det nystyckat lamm eller gris så köper jag hellre det färskt från trakten än något fryst som fraktats långväga. Det har inget med ideologi att göra, lokala färskvaror smakar oftast bäst.
I Väven finns butiken Två fiskare som har ortens fångster av fisk men även ostron och annat dyrt som man kan unna sig ibland. Det samma gäller på Duå som har fingertoppskänsla när det gäller att ta hem ostar och charkuterier. Umeås bästa delikatessbutik!
Vårt dagliga bröd
Jag älskar sirapslimpan från Finas vid Renmarkstorget för den känns så där himla onyttig när man brer tjockt med smör på. Om man doppar den i varm O’Boy med mjölk får man en snabbtripp till barndomen. Visst kan jag äta Malaxlimpan från Konsum och gynna våra grannar i Österbotten, eller nåt korntunnbröd från trakten. Jag kan också ta butiksbakat småbröd där man får fyra stycken för tio kronor. Men vill jag ha spänstiga surdegslimpor går jag in till Väven och tar spiraltrappan ner till Kulturbageriet som bakar de bästa bröden i stan sedan Nisses försvann från Sagagallerian.
I samma butikslokal som där Nisses höll till finns dock Hansens charkuterier. Där köper jag gärna ortens isterband. Och önskar att det någonstans fanns en saluhall där allting kunde samlas.

En konferens för Umeå?
LRF:s förbundsordförande Palle Borgström talar för våra svenska bönder när han säger: ”Idag är det bara Jordbruksverket som har ett främjandeuppdrag kopplat till livsmedelsproduktionen. En rad andra myndigheter borde också kopplas in. Exempelvis Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet, Upphandlingsmyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.”
Det är bra sagt, men hur går man vidare? Umeå är en konferensstad och varför inte ordna en konferens kring dessa frågor just här? Uppdraget går därför till Mats Granath på LRF och Region Västerbotten. Här kan man även ta med Norrmejerier och Polarbröd bland arrangörerna. Om man sedan bjuder på lamm från Hälje gård, hembrygd porter från Lottas, glass från Glassbonden och iscider från Brännland lär de också bli på gott humör. Vart kan jag skicka fakturan för den idén?

Ja du Nicklas. Alltid vet vi krönikörer bäst. Ibland saknar jag tiden när man stod och drog timmer vid hörneforsfabriken och tänkte på annat och ingenting. Hur gör du för att koppla av. Yoga?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!