Bilar från A till Ö: BMW betonade det bayerska

I likhet med flera andra biltillverkare började BMW som ett företag inom flygindustrin. Nu är BMW ett av världens mest kända bil- och motorcykelmärken. Men från början hette faktiskt företaget något helt annat.

Före första världskriget fanns ännu ingen marknad för tillverkning av civila flygplan. Däremot började olika länders krigsmakter få upp ögonen för vad flygmaskiner kunde uträtta. Framför allt när det gällde att tidigt upptäcka fiendens trupprörelser var flyget överlägset de kavalleriförband, luftballonger eller luftskepp som militären tidigare hade använt. Särskilt i Europa, där de internationella relationerna började bli alltmer ansträngda, ökade således de olika ländernas budgetar för utveckling och inköp av flygplan. Detta fick i sin tur investerare att intressera sig för flygindustrin.
Ett av de företag som uppstod framför allt tack vare privata investerare var Flugwerk Deutschland GmbH (ungefär ”Tysklands flygfabrik AB”). Flugwerk Deutschland föddes i Aachen, i det som nu är delstaten Nordrhein-Westfalen, men det dröjde inte länge innan företaget fick en filial i München i delstaten Bayern. Den som där fick ansvaret för konstruktionen av flygmotorer var en person vid namn Karl Rapp (1882–1962).
Den tyska flygindustrin var vid denna tid underlägsen den franska. Frankrike hade nämligen börjat tidigare med en målmedveten satsning på detta område. I syfte att komma ikapp Frankrike utlyste Tyskland tävlingen Kejsarens pris för bästa tyska flygmotor. Det som lockade deltagarna i denna tävling var dels förhoppningen om att få uppdrag från krigsmakten, dels prispengarna i sig (första pris var 50 000 mark). Flugwerk Deutschland deltog i tävlingen och tog sig vidare i den första omgången, men klarade inte den andra utvärderingen, som ägde rum i januari 1913. Företaget, som hade haft en kort startsträcka och snabbt fått luft under vingarna, störtade på grund av det uteblivna kejsarpriset också snabbt till marken. Sommaren 1913 kom kraschen.

Rappade på
Rapp ville förstås få fortsätta konstruera flygmotorer och sökte därför omedelbart finansiering för att kunna starta eget flygföretag. Efter några misslyckade försök kom han i kontakt med riskkapitalisten Julius Auspitzer. Den 27 oktober 1913 grundade de Rapp Motorenwerke GmbH (ungefär ”Rapps motorfabriker AB”) i Flugwerk Deutschlands gamla lokaler i München. Trots namnet var det alltså inte Rapp som ägde företaget. Det var Auspitzer som stod för finansieringen och som ägde aktiemajoriteten i bolaget.
Under första världskriget sattes för första gången flygplan in i strid i stor skala. Kriget fick en enorm betydelse för flygindustrins utveckling. Under krigsåren tillverkades i Tyskland 44 000 flygplan och 48 000 flygmotorer. Man kan dock knappast säga att Rapp Motorenwerke var en del av det tyska flygundret. Företaget brottades med återkommande kvalitetsproblem och Karl Rapp ansågs vara orsaken till dessa. Han utmanövrerades gradvis ur Rapp Motorenwerke och när han slutligen tvingats bort helt kunde bolaget omstruktureras. Den 21 juli 1917 bildades Bayerische Motoren Werke GmbH (på svenska ungefär ”Bayerska motorfabrikerna AB”), som kom att förkortas BMW.

Slapp Rapp
Med namnbytet ville den nya företagsledningen markera en nystart. Man ville slippa förknippas med det dåliga rykte som namnet Rapp hade fått bland piloter och krigsmaktens beställare. Att det nya namnet blev just Bayerische Motoren Werke var inte någon slump. Med det nya namnet ville företagsledningen uttrycka en ”närhet till delstaten” som var mycket viktig när det gällde att få militära beställningar, skriver Christian Pierer i sin doktorsavhandling Die Bayerischen Motoren Werke bis 1933 – eine Unternehmensgründung in Krieg, Inflation und Weltwirtschaftskrise (utgiven på Oldenbourg Verlag i München 2011). Företaget skriver självt i en kungörelse som citeras av Pierer att man med både namnet och firmamärket ville ”betona att företaget är ett bayerskt företag”.
Det fanns i Tyskland en tradition av att betona delstatstillhörighet i företagsnamn och denna tradition blev ännu starkare under första världskriget, skriver Pierer. Det verkar ha varit särskilt viktigt i Bayern. Knepet att använda delstatsnamnet i firmanamnet för att uppfattas som ett pålitligt patriotiskt företag (och därmed öka chanserna att få uppdrag från militären) användes således också av båda de företag som vid sidan av BMW var de viktigaste krigsmaterieltillverkarna i delstaten. Båda hade ”Bayerische” i företagsnamnet.

Från schackpjäs till
rutmönster
Rapp Motorenwerkes logotyp hade varit en svart cirkel i vars övre del fanns texten ”RAPP” och i vars undre del fanns texten ”MOTORS”. Inuti cirkeln fanns en bild på en svart schackpjäs – en springare. Detta var en ordlek som syftade på att det tyska ordet ”Rappe” betyder ”svart häst” (eller som det heter för den hippologiskt hängivna: ”rapp”). BMW behöll den svarta cirkeln, men eftersom företaget ville distansera sig från det tidigare namnet kunde man ju inte gärna behålla Rapps rapp. BMW bytte således ut hästen mot ett motiv som betonade bolagets bayerskhet: Inuti den svarta cirkeln gjorde man en mindre cirkel med ett kors som delar cirkeln i fyra sektorer, varannan vit och varannan blå. Det blåvita mönstret skulle påminna om delstaten Bayerns flagga, som består av ett rutmönster av vita och blåa romber. Men i det Tyska riket var det förbjudet att använda statsvapen eller liknande i varumärken. Därför fick BMW vända rutmönstret ”bak och fram”, så att man längst upp till vänster började med ett blått fält i stället för ett vitt.
Med tanke på BMW:s ursprung som flygmotortillverkare har det för många legat nära till hands att tolka de fyra fälten i cirkeln som en illustration av en roterande flygplanspropeller. Men detta är alltså inte den historiskt korrekta förklaringen till varför BMW valde mönstret i logotypen. Visserligen har BMW använt en version av logotypen på detta sätt i annonser, men det var långt senare.
Första världskriget slutade som bekant med tyskt nederlag. Villkoren i Versaillesfördraget förbjöd tysk krigsmaterielproduktion, vilket berörde bland annat BMW:s flygplanstillverkning. Detta fick till följd att företaget i stället började bygga motorcyklar och senare bilar.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!