Bilar från A till Ö: Biturbo – fördubblad turbo, halverad moms

Kanske har vi i Europa haft lätt för att bortse från de fruktansvärda konsekvenserna av de svårbegripliga och svårlösta konflikterna i Mellanöstern. Men åtminstone en av följdverkningarna har gjort oss mycket engagerade: de höjda bensinpriserna. Och ska man säga något gott om Mellanösterns hemska krig så är det väl att de har hjälpt världen att förstå att vi måste hushålla med oljan.

Konflikter i Mellanöstern har vid flera tillfällen inverkat på petroleumpris och -tillgång. För någon månad sedan nämndes i denna spalt Suezkrisen 1956, som kan sägas vara det första av flera bryska uppvaknanden för efterkrigstidens bilister. Efter denna väckning kunde bilägare och biltillverkare trycka på väckarklockans snooze-knapp och dåsa vidare fram till 1967, då sexdagarskriget åter påminde oss om varifrån oljan kommer. Nästa ringning – den mest högljudda – kom hösten 1973 med det så kallade oktoberkriget, efter vilket de oljeproducerande arabländerna minskade sin export av olja samtidigt som de höjde priserna.

Måttfullhetsmoms
1973 års oljekris medförde inte bara att enskilda bilägare började tänka mer på bilarnas bränsleförbrukning utan också att lagstiftare i olika länder under årtiondena därefter vidtog åtgärder för att tvinga fram bränslesnålare bilar och därmed minska respektive lands oljeberoende. I Italien infördes högre moms på bilar som hade motorer med mer än två liters cylindervolym (och som därför antogs förbruka mer bränsle än bilar med mindre motorer). Denna statliga styrning tvingade fram en stor uppfinningsrikedom bland biltillverkarna, som förstås försökte få ut så hög effekt som möjligt ur motorer med mindre volym.
Straffskatten på stora motorer ledde bland annat till att de italienska sportbilstillverkarna Ferrari och Lamborghini utvecklade V8:or som var mindre än två liter. Den motor som Ferrari utvecklade lär med sina 1991 kubikcentimeter vara den minsta V8 som någonsin använts i en serietillverkad bil. Eftersom detta var den mindre av de båda biltillverkarnas V8-motorer inser man att Lamborghini och Ferraris motorkonstruktörer inte eftersträvade någon särskilt stor marginal mellan sitt respektive märkes motorvolym och den magiska gränsen. Men ännu närmare strecket hade Maseratis modell Merak lagt sig – med en motorvolym på 1,999 liter. (Man ser nästan framför sig hur Maseratis motormakare står och putsar av toppen med sandpapper tills motorvolymen kommit under tvålitersgränsen.) Maseratis Merak-motor var ”bara” en V6, men hade förstås ändå fler cylindrar per liter cylindervolym än de flesta bilar i samma prisklass.
I början av 70-talet var Maserati ett märke som byggde dyra lyxbilar och dyra sportbilar. Men så kom Alejandro de Tomaso. Denne argentinske racerförare hade flyttat till Italien, börjat tävla för Maserati, grundat ett eget bilmärke (De Tomaso) samt så småningom satt igång med att köpa upp andra biltillverkningsföretag. År 1976 köpte han sin gamla arbetsgivare Maserati s.p.A. Med De Tomaso i förarsätet styrdes märkets sportbilsproduktion om från dyra sportvagnar till mindre dyra och mindre spektakulära sportvagnar. Med moderata priser som mål blev det än viktigare för Maserati att hålla sig under tvålitersstrecket och undvika den fördubblade momssats som inträdde däröver.

Blåste på med mer luft
Om en sportbilstillverkare inte vill stoppa in större motorer i sina modeller (eftersom bilarna då anses bli för dyra) och inte heller kan klämma in fler cylindrar i den bestämda cylindervolymen, vad kan denna sportbilstillverkare då göra för att öka motoreffekten (som ju sportbilstillverkare gärna gör)? För Maserati blev svaret att mer luft skulle tryckas in i tvålitersmotorn. Och detta skulle åstadkommas med inte bara ett utan två turboaggregat.
Bilen som byggdes blev världens första serietillverkade bil med dubbla avgasflödesdrivna laddluftturbiner, en milstolpe som för Maseratis marknadsföring kanske var minst lika viktig som de hästkrafter som de turboaggregaten tillförde. Modellen, som kom 1981, fick således namnet Biturbo, vilket förstås syftar på de tvenne turboaggregaten. Detta var för övrigt inte första gången som Maserati lät ett modellnamn meddela hur många av något som bilen i fråga hade. På 60-talet kom Maserati Quattroporte, vars namn berättade på italienska att det viktiga med denna bil var att den hade fyra dörrar.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!