Foto: Maria Wall

När jag tänker på färjor till Vasa

Alldeles i början av 90-talet anställdes jag på reklambyrån Ordpolen som copywriter och fick jobba i en projektgrupp med Olle Krooks som var marknadschef för Vasabåtarna på den svenska sidan.

På den tiden hade rederiet hade färjetrafik från Sundsvall, Ö-vik, Umeå och Skellefteå – till Vasa. Jag tror att färjorna hette Wasa Star, Fennia, Sally Express ... och nu skulle det komma en till.

”Vi har köpt en ny båt”
På sommaren 1991 fick vi veta att rederiet hade köpt en ny färja. Ja ny var den inte, den hade gått i tio år på trafik från Stockholm till Finland under namnet M/S Viking Sally, bytte namn till M/S Silja Star 1990-91 och nu när den skulle gå i trafik mellan Umeå-Vasa skulle den få namnet Wasa King.
Vi på reklambyrån flög ner till Stockholm för att bekanta oss med båten. Den skulle målas om och fixas men vi fick en uppfattning om barer och restauranger som fanns ombord. Konferensrum, pool och bastu. Parkeringsdäcket var enormt. Här rymdes långtradare för exportindustrin och norska turister som kommit längs Blå vägen. Hurra för turismen!
Vi annonserade med helsidor om smörgåsbord, billiga drinkar, kryssningar, taxfree! Vi bjöd in allt VIP-folk vi kände i hela Norrland på en gratiskryssning. Det var strålande tider, härliga tider! Vi hade en dryg miljon resenärer och Wasa King var kungen av taxfree.
Men så slutade jag jobba på den reklambyrån och gick till en annan byrå. Lugnare tempo där med jobb åt Länstrafiken och Vilhelmina kommun. Om inte annat var kunderna nyktrare.

”Mayday mayday”
Jag minns morgonen när jag vaknade den 28 september 1994. På klockradion hörde jag att färja hade förlist i Östersjön på resa mellan Tallin och Stockholm. Dess namn var M/S Estonia. Jag blev genast klarvaken. Det var ju Wasa King! Jag såg för mitt inre vad som hade hänt när den kantrade. Hur bilarna hade vält på parkeringsdäck, poolen hade tömts och blött ner skåpet med handdukar, alla montrarna i taxfreen med spritflaskor, cigarettlimpor och Fazers lakrits. Smörgåsbordet, barerna och herregud – alla människorna som som vaknade i sina hytter och trängdes i korridorer och trappor för att komma upp på däck!
Under förmiddagen började tevesändningarna. Allt var grått och stormigt. Helikoptrar hovrade över vattenfyllda gummibåtar och lyfte överlevande med selar och linor. Döda människor flöt upp och ner i sina flytvästar. I katastrofen omkom 852 personer. En skolklass från Vilhelmina. Här fanns folk vi känner. En ofattbar tragedi.

Varför sjönk Estonia?
I början av 2000-talet hade jag egen reklambyrå och började så smått jobba med vasatrafiken igen. Men taxfreen hade upphört så det var sannerligen inte lätt att fylla färjorna. Pengarna kring allting fanns i diverse EU-projekt och nu var det Kvarkenrådet och Paul Lindell som höll i kulorna. Jag skrev annonser och broschyrer om turistmål att besöka kring Vasa. Tröttsamt. Sammanträden med projektgrupper och konsulter. Jo alla fick vi betalt men blev det nåt resultat? Tror inte det.
Jag lämnade allt det där för tio år sedan och när jag läser om den nya färjan man vill bygga för Kvarkentrafiken så tänker jag tillbaks på det kaptenen på M/S Silja Star sa till mig strax innan den skulle upp till oss och bli Wasa King. ”Den passar bra att gå där uppe i lugna vatten för den saknar stabilisatorer och ska inte gå och stampa mot stora vågor när stormarna kommer.”
Bogvisiret ja. Och en tidtabell som skulle hållas trots att det var storm på Östersjön. För färjan som skulle gå i lugna vatten.

Konsulter och politiker
De som jobbar för en ny färja mellan Umeå idag är konsulter, byråkrater och politiker. De jobbar i diverse EU-finansierade projekt som sträcker sig från Atlanten till Vasklot. Man talar om noder och transportleder. Allt sånt som ger EU-bidrag och avlönar ännu fler konsulter. Hållbar turism, vad är det? De som nu sitter i Kvarkenrådet är i den åldern att de var barn när vi hade en miljon resenärer. Kanske åkte de över till någon fotbollscup i Vasa eller Umeå och köpte lakrits ombord.
Det som behövs är en färja som transporterar gods och persontrafik till rimliga priser. Låt gå för ett smörgåsbord med lokala produkter på en färja för lugna vatten men som gärna går snabbare. Eller bygg en bro för miljövänliga elbilar som kör själva?
Allt kan man söka projektpengar till. I väntan på en färja som aldrig blir byggd.

Nicklas: Många söker kickar här i livet – hoppar fallskärm, kör motorcykel, extremsportar eller försöker fånga gammelgäddan. Hur får du dina kickar?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!