Bilar från A till Ö: Berkeley – fiber från femtiotalet

Som ”riktiga” sportbilar, men små och gjorda av plast. Så såg de ut, de båda bilmärken som bar namnet Berkeley och som på 1950-talet byggdes på var sin sida om Atlanten. Men egentligen var ingen av dem någon bil. Den ena var en motorcykel, den andra var ett skal.

Den så kallade Suezkrisen 1956, då Storbritannien, Frankrike och Israel anföll Egypten för att bland annat säkra fortsatt brittisk och fransk kontroll över Suezkanalen, ledde till bensinbrist i Europa. Detta blev en tankeställare för både bilister och biltillverkare. Under de följande åren dök det upp många fordonsmärken och modeller som utvecklats för att framför allt vara bränslesnåla, vilket åstadkoms genom att de var små och lätta.
Även i Storbritannien uppstod en efterfrågan på minibilar. Där gjorde dessutom skattereglerna att en trehjulig minibil juridiskt betraktades som en motorcykel med sidovagn och därför fick lägre fordonsskatt än en fyrhjulig bil. Därmed kunde en trehjuling med låg bensinförbrukning bli dubbelt ekonomisk för ägaren.

Dubbelsnål trehjuling
Ett sådant dubbelsnålt fordon var Berkeley, som kom 1956. Bilen – förlåt, motorcykeln och sidovagnen – ritades av flygplansformgivaren Laurie Bond, som tidigare hade konstruerat minibilarna Unicar och Bond Minicar. Den första Berkeley-modellen hade tre hjul, men senare kom även fyrhjuliga fordon. För att den skulle bli lätt tillverkades karossen av glasfiberarmerad plast. Den lilla bilen (åtminstone den fyrhjuliga) såg ut som en ”riktig” bensinslukande sportbil – men i mindre skala. Och på grund av den låga vikten skulle fordonet med lite god vilja och åtminstone med den tidens mått mätt också kunna kallas sportbil, trots att motorerna var så små – mellan 300 och 700 kubikcentimeter.
Berkeleyn fick sitt namn för att den byggdes hos Berkeley Caravans, som vid denna tid var en av Europas största husvagnstillverkare och som visste hur man byggde fordon av glasfiberarmerad plast.
Det kom fyra olika Berkeley-modeller under 1950-talet. Men på 60-talet verkade britterna inte längre betrakta bensinbrist som något som behövde befaras och efterfrågan på minibilar minskade. Märket Berkeley försvann efter att ungefär 2000 fordon tillverkats.

Bygg om bubblan!
Det har också funnits en amerikansk Berkeley, men det är högst tveksamt om man kan säga att det var ett bilmärke. Den amerikanska Berkeleyen såldes nämligen inte som hel bil utan som en kaross – även den av glasfiberarmerad plast – som var gjord för att passa på ett befintligt chassi, närmare bestämt till bottenplattan från en Volkswagen Typ 1. Och det var inte ens företaget som sålde karosserna som byggde om bubblorna till Berkeleyar – det skulle kunden själv göra. I reklam för Berkeley-karossen från 1957 skrev tillverkaren: ”Volkswagen-ägare! Bygg om er bil med O. C. M. ’Berkeley’-karossen på bara ett veckoslut”. Rubriken var: ”En bil som passar er smak!”. Det framgår inte riktigt varför en Berkeley-bil skulle passa VW-ägarens smak så mycket bättre än hens befintliga bil, men man förstår att det hade med den glasfiberarmerade plasten att göra – eller ”mirakelmaterialet”, som tillverkaren, O. C. Manufacturing Company, kallade det. ”Det kan inte rosta! Det kan inte försämras!” bedyrade man. Men något som verkligen är svårt att tro på är O. C. M:s påstående att ”en obetydlig mängd arbete och material kommer att kunna reparera skador som uppkommit i en svår kollision”. Man kan undra om kirurger och annan sjukvårdspersonal skulle hålla med om detta efter att ha försökt reparera dem som krockat med den lätta bilen, som saknade både tak och störtbåge samt naturligtvis nackskydd och säkerhetsbälten.
Någon stor mängd data om detta finns dock inte att tillgå. Troligen var det trots allt inte så många VW-ägare som tyckte att Berkeley-bilen passade deras smak bättre än den bil de redan hade bestämt sig för, ty det blev inte särskilt många karosser av mirakelmaterial levererade från O. C. M.-fabriken.
Man kan tro att den amerikanska Berkeleyen – som ju också hade plastkaross och var formgiven för att se ut som en sportbil i liten skala – skulle ha några band till den brittiska Berkeleyen. Så var det dock inte. Att modellnamnet blev Berkeley beror helt enkelt på att bilen (karossen) byggdes i Berkeley i närheten av San Fransisco.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!