Nya sätt att arbeta

Det moderna svenska tjänstemannasamhället genomgår en stor förändring. Den moderna kontorsmiljön har ändrat när, hur och var vi arbetar. Enligt föreskrifter från 2015 ska alla arbetsplatser implementera nya förhållningssätt för att tillhandahålla sin personal en god arbetsmiljö. Men hur enkelt är det att omsätta i praktiken? Vi har talat med två umeåbaserade företag om hur de arbetar med dessa utmaningar.

I TCO:s rapport ”Vem jobbar övertid och hur mycket?” framkommer att sjutton procent av alla arbetstagare arbetade övertid under 2015. En procent av den totala arbetstiden utgjordes av övertid som inte ersattes. Män arbetade mer övertid jämfört med kvinnor.
Dagens samhälle ställer stora krav på effektivitet och det är inte alltid så att individen hänger med i farten. Akut stressreaktion är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivna för psykisk ohälsa har kontinuerligt ökat år efter år. Andelen psykiska sjukdomar motsvarar 40 procent av alla sjukfall. Stressreaktion motsvarar 14 procent av alla sjukfall. Med anledning av den ökade stressen och befintliga problem i organisatorisk och social arbetsmiljö i samhället stadgades viktiga förändringar i lag 2015, förändringar som trädde i kraft året efter. Dessa föreskrifter implementeras nu så gott det går på företag runt om i landet.

Flytande avdelningar
För att hitta alternativ för sin personal experimenterar dagens organisationer med lösningar såsom flexibla arbetstider och aktivitetsbaserade arbetsplatser som två av lösningarna på ständigt ökande krav.
– Även om vi inte kommit så långt att vi kör aktivitetsbaserat så har de flesta ju bärbara datorer och har möjligheten att sitta var det vill, säger Johan Lindgren, site Manager och Delivery Process Manager på Alltele i Umeå.
Tanken med aktivitetsbaserade arbetsplatser är att traditionella fysiska avdelningar upplöses i ett försök att skapa mer samarbete avdelningar emellan. Det innebär också en ekonomisk vinning för företagen då man oftast behöver färre arbetsplatser än antal medarbetare. En frihet för individen eller en källa till ohälsosam arbetsmiljö?
– På arbetsplatser som vår, med grupperingar som kundservice och teknisk support, kan det vara vettigt att kunna sätta sig lite var som helst om man vill sprida kompetens, säger Johan Lindgren.
Det har också blivit mer och mer accepterat att jobba i hemmet, så kallt flexibelt arbete, och många arbetsgivare uppmuntrar detta.
– Vi försöker vara generösa med flextider och har bra utbyggd infrastruktur för det, säger Jan Bidner, teamchef på it-företaget Sogeti i Umeå.
Det finns också en efterfrågan från medarbetarnas sida om flexibla arbetstider då det gynnar många småbarnsföräldrar som behöver hämta på dagis för att sedan fortsätta arbeta då barnen lagt sig.
– Kundservice har inte möjlighet att jobba hemifrån eftersom de måste finnas på plats och kunna svara på frågor, ge backup och så vidare, men inom vissa grupperingar såsom nätverkstekniker eller sälj ges vissa möjligheter till högre flexibilitet, säger Johan Lindgren.
– Jag tror chefer måste ändra sina arbetssätt. Du kan inte ha en närvaro om du inte hanterar de digitala verktygen, säger Jan Bidner, som tippar på att chefer i förlängningen allt mer kommer att försvinna, även om ledare i någon form kommer finnas kvar.

Virtuell närvaro
Vid första anblicken är alltså flexibilitet”win-win”. Men i praktiken, när samtal duggar tätt och kunder vill ha blixtsnabb support, är det inte alltid görbart.
– Det är ju en ledningsfråga hur man sitter, men man märker ju att det finns en fördel i kundservice att sitta på samma ställe och kunna nå varandra snabbt, springa mellan och fråga. Då blir färre ärenden långbänkar, säger Johan Lindgren.
Gränserna mellan arbete och fritid suddas alltmer ut och med det i värsta fall även den hälsosamma balansen däremellan. Hur påverkar då det flexibla arbetet medarbetarna och bör det finnas en arbetsmiljömässig plan för ett sådant upplägg?
– Jag tror det är viktigt med ramar. Jag vill att mina medarbetare säger om det finns behov av hemarbete, säger Johan Lindgren.
På Alltele får medarbetare en ”träningsklocka” som fungerar så att ett visst antal träningstimmar i viss mån kan bytas ut mot ledig tid. Ju mer man gör desto mer ledig tid kan man få ut. Det kan bli några extra dagar per år.
– Arbetsmiljön kan inte vara lika för alla i vår bransch, men det finns stora möjligheter till individualisering, avslutar Johan Lindgren.
TOBIAS DREJBY

Fler Artiklar
Klicka och läs!