Foto: Maria Wall

Övriga frågor på detta?

Jag hittade för en tid sedan en utsorterad bok från Dragonskolans bibliotek; Torgny Lindgrens ”Övriga frågor” som utkom 1973. Ett fynd må jag säga och ni som har läst den vet att den handlar om drömmar och visioner hos en arbetarkommun i ett småländskt samhälle.

Den handlar alltså om möten hos socialdemokrater, men kunde lika gärna handla om kommunfullmäktigemöten i vilken stad som helst. Vi har en ordförande som håller i klubban, en dagordning som ska följas punkt efter punkt. Man kan driva sin fråga på mötet, debattera och diskutera trots att man vet att ärendet redan är förutbestämt. Mötets själva natur går ut på att det ska sittas av. Och när sista programpunkten ”Övriga frågor” kommer är alla för trötta och vill hem.

Aktiebolaget Umeå
Nicklas ställer frågan om motsättningar när det gäller medborgarnas önskemål och politikernas ageranden. Man väljer ju sina företrädare sedan man tagit del av deras valbudskap i tron att de också ska hålla fast vid sina löften och man tror någonstans att kommunfullmäktige är platsen där demokratin ska förverkligas. Tidigare fanns idéer om att fullmäktige kunde behandla medborgarförslag men det försvann. Har inte väljarna valt sina företrädare? Vi lever i representativ demokrati!
Jo förvisso. Och det är inte heller i kommunfullmäktige de stora besluten tas utan i styrelser och nämnder. Här i Umeå har vi också stor politisk representation i de kommunala bolagsstyrelserna. Här gäller det att jobba för bolagets bästa! Här gäller aktiebolagslagen!
För på Aktiebolaget Umeå jobbar även tjänstemännen på kommunen som också de i många fall vill leka företagare. Har vi sett exempel på.

Opinioner hör till
Den som intresserar sig för Umeås tillväxt och hur den har uppstått ska läsa Rolf Hugosons utmärkta bok Umeå 1950-2010. Här finns gott om exempel på hur kommunala beslut gått stick i stäv mot vad ”opinionen” har tyckt. Det må ha gällt en skolas placering på Ålidhem, Kyrkbron eller på senare tid ombyggnationerna i Umeås centrum.
Men motsättningar mellan boende och beslutsfattare har funnits i alla tider. Det har egentligen aldrig funnits en central plan på hur Umeå skulle växa, det har skett undan för undan. Och som jag ser det nu så sker tillväxten i en omfattning vi aldrig tidigare varit med om. Det rivs och det byggs och alla är inte bekväma i denna förändring.

Övriga frågor
Vi har nu kommit fram till punkten Övriga frågor och jag vet att många av er har blivit trötta på mitt resonemang om hur krångligt det kan vara att få sin vilja fram i den representativa demokratin. För cirka tio år sedan sa jag till kommunalråden Lennart Holmlund och Anders Ågren i samband med någon umeågala att de tillsammans borde driva en vision om att Umeå skulle ha 150 000 till 200 000 invånare, och det var precis vad de gjorde.
Idag bedriver jag opinion för att man ska ta bort några trappsteg i den ombyggda Rådhusparken så den blir tillgänglig överallt även för rörelsehindrade. Det tycks ha hamnat som en Övrig fråga som ingen vill ta hänsyn till. Eller är det bara för svårt att erkänna att här blev det fel?

Ja du Nicklas. Det bästa sättet att få igenom sin vilja kan vara att plantera en idé hos någon annan som får komma på det själv. Man kanske ska spela dum helt enkelt. Kan det vara en bra strategi?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!