Advokaten Agneta: Om olika domstolar

Hej! Jag har en vän som är nämndeman vid tingsrätten. Jag frågade honom om en bygglovsfråga, men han sa att han inte visste något om överklagade bygglov eftersom dessa avgörs av mark- och miljödomstolen. Kan du förklara skillnaden på olika domstolar och vilken typ av ärenden de hanterar? Med vänliga hälsningar Rose-Marie

Hej,
Tack för din fråga om olika domstolar och deras vitt skilda uppgifter.
Det svenska domstolssystemet består av de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Domstolarna har till uppgift att avgöra mål och ärenden på ett självständigt och opartiskt sätt. I vår grundlag ges domstolarna en helt oberoende ställning. Det innebär att vare sig riksdag, regering eller någon annan myndighet eller person får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall, vilket är grundläggande för en rättsstat.
De allmänna domstolarna består av Tingsrätt, vars beslut kan överklagas till Hovrätt och därefter till Högsta domstolen. Vid de allmänna domstolarna handläggs brottmål, tvistemål och ärenden. I brottmål står en person åtalad misstänkt för att ha begått ett brott till exempel mord, misshandel, stöld, bedrägeri, bokföringsbrott, rattfylleri, hets mot folkgrupp eller annan brottslig handling. Om domstolen anser att det är bevisat att den åtalade har begått brottet utdöms ett straff, till exempel fängelse eller böter. Tvistemål avser mål där tvist uppstått mellan enskilda privatpersoner och/eller företag. Tvistemål avser ofta fordringar, det vill säga någon som inte har fått betalt för en vara eller tjänst eller omvänt någon som inte vill betala för viss vara eller tjänst, men kan även exempelvis avse tvist om hur ett visst avtal ska tolkas, skadestånd eller återvinning. Slutligen handlägger de allmänna domstolarna ärenden rörande till exempel adoption, besöksförbud, bodelning, förvaltare, namn eller skuldsanering.
Förvaltningsdomstolarna består av Förvaltningsrätt, vars beslut kan överklagas till Kammarrätt och därefter till Högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolarna handlägger mål som rör enskilda personers/företags överklaganden av myndigheters olika beslut. Det kan till exempel avse skatter eller en tvist mot Försäkringskassan, Kommunen eller Socialnämnden. Förvaltningsdomstolarna beslutar även om det finns skäl att psykiskt sjuka, unga personer eller missbrukare ska tvångsomhändertas av samhället.
I Sverige har vi flera olika specialdomstolar, som avgör de speciella frågor som ligger inom dess mandat. Mark- och miljödomstolarna handlägger bland annat mål som gäller tillstånd till vattenverksamhet, miljöfarlig verksamhet samt plan- och byggärenden. Patent- och marknadsdomstolen hanterar mål om varumärkesintrång, ogiltigförklaring av patent, föreläggande enligt upphovsrättslagen, registrering av varumärken och beviljande av patent, mål om varumärkesförfalskning, vilseledande marknadsföring, konkurrensskadeavgift och förbud mot företagskoncentration. Arbetsdomstolen är specialiserad på tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Migrationsdomstolen beslutar i ärenden om uppehållstillstånd, svenskt medborgarskap och andra liknande frågor. Försvarsunderrättelsedomstolen är en specialdomstol med uppgift att pröva ansökningar från signalspaningsmyndigheten (FRA) om tillstånd till signalspaning. Hyres- och arrendenämnden, som har många likheter med en domstol, medlar och avgör tvister som rör arrende- bostads- och hyresrätter.
Sveriges domstolars viktigaste uppgift är att värna rättssäkerheten, det vill säga att varje ärende ska handläggas på ett rättssäkert och effektivt sätt. Som ovan berörts har de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna tre olika instanser. Avsikten är att de högre domstolarna ska säkerställa att korrekt dom eller beslut meddelats som en garanti för rättssäkerheten. För att en högre domstol ska överpröva ett beslut eller en dom krävs i vissa fall prövningstillstånd, det vill säga att den högre instansen först måste godkänna att överprövning ska ske.
Det finns även domstolar utanför Sverige som har rätt att pröva vissa frågor, till exempel EU-domstolen eller Europadomstolen. EU-domstolen i Luxemburg avgör tvister mellan de stater som är medlemmar i EU och har till uppgift att tillse till att EU-ländernas gemensamma regelverk (EU-rätten) tillämpas på samma sätt i alla medlemsländerna. Europadomstolen i Strasbourg kan ta upp klagomål från enskilda personer eller företag som anser att staten inte följer den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Tvistelösning i form av skiljeförfarande och medling är ett alternativ till domstolsförfarandet, vilket ofta används för att lösa tvister inom näringslivet. Parterna kan på förhand avtala att en Skiljenämnd ska avgöra framtida tvister, vilket är vanligt i kommersiella avtal. Skiljenämnden betalar parterna själva för, till skillnad mot domstolarna som är skattefinansierade. Nackdelarna med ett skiljeförfarande är kostnaderna för Skiljenämnden, som kan bli höga, liksom att Skiljenämndens beslut inte går att överklaga. Fördelarna är att det är konfidentiellt, att parterna snabbt (inom ett antal månader) får ett slutligt beslut i tvisten samt att Skiljenämnden kan bestå av personer som har särskild fackkunskap i de frågor tvisten rör. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) har utvecklats till ett ledande tvistlösningsorgan, vilket du kan läsa mer om på www.sccinstitute.se
Jag hoppas att denna översiktliga
genomgång av det svenska domstolssystemet har gett dig lite mer insikt i vårt rättssystem. För det fall du är intresserad av att veta mer om verksamheten vid domstolarna kan jag rekommendera Domstolsverkets hemsida
www.domstol.se.
AGNETA GUSTAFSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!