Foto: Peter Öberg

Fler bostäder och nya områden

Med ett tillväxtmål på 200 000 invånare senast 2050 har Umeå kommun en tydlig utgångspunkt i stadsplaneringen. Men det behövs mer än bostäder, arbetsplatser och handelsmöjligheter för att en stad ska växa. Det krävs också ett strategiskt planerande. – Det är inte en produkt, utan en process, säger Elin Pietroni, planeringschef på Umeå kommun.

Det kan vara påfrestande att planera för en kraftig tillväxt. Samtidigt som plats måste göras åt ett ökat antal invånare, ska utvecklingen också styras mot en långsiktig hållbarhet. Stadstillväxt berör ekologiska och sociala perspektiv, såväl som ekonomiska, och därför har Umeå kommun ställt sig frågan – hur ska Umeå utvecklas i framtiden?
För att besvara den frågeställningen började kommunen 2008 att arbeta med en fördjupad översiktsplan för stadens framtida tillväxtområde. Den 29 augusti 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om att anta den fördjupade översiktsplanen, som bland annat innehöll utvecklingsstrategier för att uppnå 200 000 invånare innan 2050. Planen innebär en kraftig förtätning av de centrala delarna av staden, en förändring som umeåborna redan har börjat erfara, men det kommer också medföra andra förändringar.
– Det vi främst har tittat på är att skapa utrymme, det vill säga att vi har tagit fram strategier för var staden kan växa och hur detta ska ske. Här har vi sedan gått in i detaljer på vissa specifika områden, berättar Elin Pietroni, som är planeringschef på Umeå kommun och har varit med på resan sedan översiktsplanen antogs.
Hur skulle du säga att ni ligger till i planeringen i dagsläget för att uppnå det övergripande tillväxt-målet?
– Tittar man på hur det såg ut förra året, som var ett rekordår vad gäller tillväxten i Umeå, så ser det mycket bra ut. Det är en tydlig trend, att takten har ökat de senaste åren, med en positiv inflyttning i staden. Men samtidigt kan man inte räkna med att samma utveckling kommer hålla i sig, utan det är något som förändras över tid.
Tillgänglighet är en viktig aspekt i en stadskärna, hur har det påverkat planeringsarbetet?
– Det har definitivt varit en utmaning att planera för god tillgänglighet samtidigt som vi blir fler. I centrala stadskärnan gäller det främst hanteringen av vardagsresor, som kommer innebära en fördelning av färdsätt. Det går helt enkelt inte att alla kör bli, utan fler färdmedel, som buss eller cykel, måste ges plats för att utrymmet ska kunna användas rätt. Men då gäller det också att få med umeåborna på det.
Tillväxtplanen kommer även innebära en ganska kraftig förtätning av kringliggande områden, hur ser strategin ut för att klara av den omställningen?
– Den handlar först och främst om några avgörande stadsdelar, däribland centrala stan och universitetsområdet. I framtiden kommer det innebära att båda av dessa områden kommer att innefattas av ett centrum. Invånarantalet där kommer att fördubblas, med tillhörande verksamheter och handelsmöjligheter, förklarar Elin Pietroni.
– Den övergripande planen gäller allting innanför en femkilometersradie från stadskärnan och universitetsområdet, fortsätter hon, där det också finns stor potential att bygga ut. Det handlar om att omvandla sidoytor till en faktisk stad. Att skapa nya och fler stadskvarter, helt enkelt, vilket naturligtvis kommer innebära en ganska stor omvandling.
Byggandet är en stor del i den här omvandlingen, hur mycket har det byggts i Umeå under de senaste åren?
– Under 2015 byggdes det närmare 1200 bostäder i Umeå, en utveckling som fortsatte under 2016, då ytterligare 1300 blev klara. Och tittar man på årets projektering ser det också bra ut. Bostadsbristen har ju även påverkat marknaden, vilket gör målet med 2000 bostäder per år till en befogad målsättning sett till efterfrågan.
– Att få bygga och komplettera är dock ingen självklarhet, rent lagstiftningsmässigt. Man måste framhäva de mer långsiktiga och hållbara lösningarna. Det som byggts nu på senare tid har mest varit bostäder och den utvecklingen kommer att fortsätta. 2009-2014 byggdes det annars väldigt lite, inte bara i Umeå, utan i hela Sverige, vilket har bidragit till bostadsbristen vi går igenom.
Ni har ju satt upp strategiskt viktiga områden, var byggs det mest just nu?
– För stunden byggs det mest vid de östra stadsdelarna, som Olofsdal, Mariehemsområdet och Lilljansberget. På de flesta områden är det främst bostäder det handlar om, men det kommer inte att stanna där. Även verksamheter och näringsliv kommer att måsta byggas ut och utvecklas för att staden ska kunna växa. Det är framförallt viktigt för välfärden, som är ett måste för att det ska finnas ekonomi att bygga nödvändiga bostäder och infrastruktur.
Hur ser framtiden ut, vad är nästa steg i planeringen?
– Universitet är ett intressant område där det kommer göras stora investeringar framöver. Tanken är att universitetet och sjukhuset ska bli en mer sammanhängande stadsdel. Det är redan en enorm målpunkt för resande från hela Sverige, men området är relativt öde under nattetid. Det ska finnas en bra mix av verksamheter, en blandning av handel och boende, vilket skulle göra det till ett komplett område, då det redan finns ett högklassigt sjukhus och ett brett universitet.
– Samtidigt går det att komprimera universitetets redan existerande parkeringar på ett bättre sätt, vilket vi har sett kan skapa stora ytor för stadsutvecklingen. Förtätning av stadskärnan har redan påbörjats, men man kan även vänta sig en förtätning av universitetsområdet i framtiden. Allt det här byggandet visar prov på en entusiasm, som jag tror väcktes när översiktsplanen togs fram. Det är inte en produkt, utan en process, avslutar Elin Pietroni.
Samrådet pågår alltså fortfarande. Fram till och med den 13 april 2017 finns det möjlighet att lämna sina synpunkter på två översiktsplandelar, som ska ersätta den kommuntäckande översiktsplanen från 1998. I samband med pågående revidering kan man också lämna åsikter om den fördjupning som antogs 2011. Umeå stad har växt, och fortsätter växa, och under tiden kommer planeringen att fortsätta.
JIMMY WIDERLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!