Foto: Maria Wall

Från röksignaler till Twitter!

Nicklas har gett mig ett favoritämne att skriva om. Kommunikationer! Det tog en timme att fundera fram det här, ni läser det på tio minuter. Eller fem. Sen vill jag att ni bläddrar vidare och ser vad grannens villa är värd. Eller om det finns en begagnad bil till rätt pris. Bil & Bostad kommunicerar mer med materiella ting. Jag svamlar för det mesta.

Tam-tam och röksignaler
I barndomens serietidningar kommunicerade stammarna i Fantomen med varandra med tam-tam-trummor. Det framgick aldrig om de använde morsealfabetet när de kommunicerade, de bara trummade. Indianerna i vilda västern sände röksignaler till varandra. Inte heller här fanns någon förklaring till hur det där gick till. Nästa gång jag träffar Roger Pontare ska jag fråga honom om han vet. Eller vet ni, kära läsekrets?

Strindbergs skrivbord
August Strindbergs lägenhet i Blå tornet på Drottninggatan 85 i Stockholm är också ett litet museum. Han bodde där under sina sista år 1908 till 1912. Jag såg hans skrivbord, bläckhorn, pennor, papper och kuvert. August var flitig brevskrivare men postgången var effektiv på den tiden.
En, ibland två gånger om dagen skickade han iväg breven och han fick post lika ofta. Det var nog bara inom Stockholm men ändå. Nästa lika snabbt som e-post tänker jag.

Telefonen med vev
Hörnefors vid slutet av 50-talet. I hallen hos både mormor och farmor fanns en svart telefon av bakelit med vev. Mormors telefonnummer var 262, farmors 231. Det ringdes sällan i de där telefonerna men när det gjordes och man hade talat klart skulle man veva på veven. Det fanns en person på samhället som skötte en växel och alla samtal gick nog genom henne. Ibland sa de vuxna: ”Kan ni vara tysta, jag ringer riks.” Då tänkte man på alla telefonstolpar med koppartrådar i luften där samtalen gick fram över hela Sverige. På nåt vis kändes det mer begripligt än de mobilsamtal vi ringer idag.

Har faxet kommit fram?
Faxen är en gammal uppfinning men det var nog på 80-talet den fick sitt stora genomslag. Den fanns på vartenda kontor och med denna skickades papper med text, avtal, offerter och annat. Faxen var snabbare än brev och när du stoppade in ditt original i din fax, kom en kopia ut i någon annans fax. Alla förstod inte hur det gick till. En travtränare i Skellefteå skulle anmäla några hästar till en travdag på Umåker via sin fax. Telefonen ringde på Umåker: ”Har ni fått mitt fax?” undrade skelleftebon. ”Jodå”, sa sekreteraren på Umåker. ”Du har skickat din anmälan i 14 exemplar.” ”Det var då fan”, sa skelleftebon. ”För jag har då kvar pappret här!”

Telefonsvararen
Personsökaren är nåt man ser på filmer från 80-talet som är en liten dosa där det kommer ett meddelande på en display. ”Ring hem”, typ. Personen går då till närmaste telefon och ringer hem. En annan mojäng som också förekommer ofta på film, särskilt polisfilmer eller deckare har jag noterat, är telefonsvararen. Det är en bandspelare kopplad till telefonen som alltid står i hallen och alltid när deckaren kommer hem sätter han på telefonsvararen samtidigt som lossar slipsen, tar in matkassen i köket, häller upp en drink. På telefonsvararen ringer hans älskarinna men så hör man ett skott och ett skrik. Deckaren sveper drinken, tar puffran och rusar ut igen. Alla samtal som raderas från telefonsvararen är för att undanröja bevis.

Kuriren idag är Twitter
Under 1500-talet och tidigare än så skickades all viktig post med kurirer. Ryttare red över Europa med handskrivna brev, kungliga order och direktiv, stämplade med sigill som fraktades i rullar av läder. Det tog några veckor att ta sig fram med skepp, löddriga hästar och dammiga ryttare innan den kuriren slutligen kommit fram med sitt budskap.
Visst har kommunikationerna snabbats på med alla tekniska framsteg men frågan är om det som förmedlas är lika smart. Strindberg tänkte nog efter när han skrev sina brev. Mormor hade korta samtal i sin telefon för varje samtal kostade en slant. Världens mäktigaste man, Donald Trump, använder Twitter flera gånger om dan som når hela världen. Snabbheten i det mediet gör också att de budskap han sänder kanske inte känns så särskilt genomtänkta. Fort men fel, som farsan brukade säga.

Ja du Nicklas. Vi går in i april med påsken och en salig blandning av religiositet och häxeri. Varför inte skriva om det senare? Vilka är dagens häxor som ska till Blåkulla? Har du några exempel på det?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!