Foto: Maria Wall

För 100 år sen. Fred och Bröd!

Jag är ingen historiker som Rolf Hugoson som nyss gav ut boken Umeå Stads Historia från 1950 och framåt. Inte heller besitter jag Cuno Bernhardssons kunskap som arkivarie. Jag har visserligen jobbat en tid med Cuno på Folkrörelsearkivet i mitten av 70-talet men arkivarie blev jag aldrig. Någon kalenderbitare har jag aldrig varit. Som arbetsmetod i mitt skrivande utgår jag från egna minnen och beröringar med det som hänt så får vi se vart vi hamnar.

Utanför Sveriges gränser pågår för hundra år sedan den ryska revolutionen och första världskriget. Sverige står utanför de värsta oroshärderna men drabbas av ransonering när det gäller spannmål. Samtidigt växer industrialismen fram här i Norrland. Det som blev min släkt slog sig ner i Hörnefors i början av 1900-talet och var fiskare och fabriksarbetare på Kempes industrier. De sågade timmer, kokade till pappersmassa och gjorde sen finpapper.
Som barn var jag en frågvis liten pojk och frågade ofta farfar Ture och morfar Manne om hur det var när de var unga. Jag minns särskilt ett foto som de hade i sina fotoalbum på en demonstration de gick i med skyltar där det stod: ”Vi vill ha fred” eller ”Giv oss bröd”.
Jag tänkte inte på det där så mycket då mer än att de var väldigt många i tåget. De hade svarta rockar och hattar allesamman. De var finklädda när de demonstrerade.

Tältprojektet 1977
Jag var givetvis och såg föreställningen med Tältprojektet på Noliafältet i Umeå 1977. Där medverkade Totta Näslund som kom från Köpmanholmen och vars släkt hade liknande bakgrund som min. En av de revolutionära sångerna de sjöng som Ninne Olsson hade skrivit handlade om bröduppror: ”1917 – se i Västervik”, man räknade upp fler orter; Seskarö, Boden. Refrängen: ”Vi vill ha bröd, vi vill ha potatis, vi vill ha varm mat när vi arbetar”. Tältprojektet var en imponerande föreställning av fria teatergrupper och musiker och i just den där sången kom fotot i min morfar Mannes fotoalbum tillbaks i minnet. Arbetarna demonstrerade över hela Sverige. För bröd och fred och bättre villkor i sina industrier. Industrialismen var i ett uppbyggnadsskede och tjänade bra med pengar på att hålla sig utanför kriget. Precis som ”vi” gjorde även under andra världskriget.

Punchetiketter i arkiven
För hundra år sedan var det också bra drag i alla folkrörelser som växte fram. Här fanns gott om frikyrkor, nykterhetsloger, bildningsförbund, sportföreningar och fackliga rörelser som växte fram. Jag var som sagt ett tag på Folkrörelsearkivet och jobbade i mitten av 70-talet och fick då äran av Carl-Ivar Åsander att göra minnesutställningar för nykterhetsrörelsen och för idrottsrörelsen i Västerbotten som, tror jag, fyllde 100 år.
Bland alla fynd i kartongerna som nykterhetsrörelsen samlat på fanns till exempel en stor samling av vackra etiketter från punch- och konjaksflaskor! Och foton förstås från gökottor eller teateruppsättningar man gjorde för att roa varandra.
Flaggor, standar, märkliga västar man har i loger för uppgradering och ceremonier. Umeå hade gott om sällskap som gav nykterhetslöften till varandra.

Grattis UIK 100 år!
Idrottsrörelsens arkiv innehåller förstås bilder på idrottare men även många av de aktiviteter man ägnade sig åt vid sidan av.
UIK fyller förresten 100 år i år och noterbart är ju då att föreningen bildades mycket för att man ville ordna danser. Bygget av Gammliavallen kom först några år senare.
På den tiden fanns var det också vanligt bland arbetarna att bilda orkestrar. Ett dansband på den tiden kunde bestå av gitarr, cittra, klarinett, fiol, kornett. En sån orkester hade min morfar Manne som spelade klarinett och där hon som skulle bli min farmor Betty spelade cittra. De var de alla unga som man också var för 100 år sedan.
Samtidigt som det musicerades i Hörnefors tog Lenin över i Ryssland och familjen Krupp i Tyskland tjänade miljarder i Deutsche Mark på att tillverka kanoner åt alla krigförande nationer. Och Fred och Bröd var värt att demonstrera för. Det är det nog även idag!

Ja du Nicklas. Min historiska exposé vill betona mänsklig gemenskap. Idrotten har förenat många umebor sedan 100 år och längre tillbaks än så. Kan vi få en analys av idrottens framtid här på trakten?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!