Foto: Maria Wall

Delaktigheten med teknikens under

Den generation jag tillhör, vi som är födda några år efter andra världskrigets slut, har upplevt de flesta tekniska innovationerna sedan de var nya. När jag föddes 1951 och framåt fanns vevgrammofon och 78-varvsskivor från 30-talet och framåt, radiogrammofoner där man kunde ratta in utländska stationer eller spela lp-skivor, ep-skivor eller singlar. Vi kunde både se bakåt och framåt eller hitta det nya på radiostationer som hette Hilversum eller Luxemburg.

Barndomens matinéer på bio var för det mesta i svartvitt. Jag är uppväxt med att se Flygmalajen, Tarzan och Åsa-Nisse på bio. När det någon gång visades film i färg var detta en sensation. Jag har tidiga minnen från en biograf i Norrköping där jag såg filmen En djungelsaga av Arne Suckstorff. Jag tror den handlade om en indisk
djungelpojke som hette Chendru som red på en elefant bland tigrar och apor och den var i färg! Såg även Kalle Stropp och Grodan Boll i färg. Även tecknade filmer av Disney var i färg på bio. Kanske var det därför alla barn älskade tecknat? Ett bra barnkalas i slutet av 50-talet blev extremt lyckat om pappan eller mamman lånat hem en projektor och kunde visa kortfilm med Hacke Hackspett. Som vi skrattade alla vi barn.
Eftersom Hacke Hackspett, Kalle Anka och Tarzan även fanns i serietidning gjorde det att vi blev multimediala. Släktingar kom hem från tidiga charterresor och visade diabilder i färg från stränderna vid Medelhavet. Ungefär samtidigt kom teven där alla samlades. Utom på onsdagar som var en tevefri kväll.

Spela in och låna ut
Transistorn gjorde det möjligt att ta med radion ”till stranden” vilket kändes nytt och flott i början av 60-talet. Man kunde alltså sitta på en brygga i skärgården och lyssna på Tio i topp med sina kompisar. Det började dyka upp rullbandspelare där man också kunde spela in sina favoritlåtar och snart kom även mindre kassettbandspelare där man kunde spela in kassetter med blandad musik och byta med varandra på skolgården. Nu är vi alltså framme någonstans i mitten av 80-talet där även enklare datorspel kunde kopieras på kassettband och lånas vidare till kompisarna. Vår nya generation av barn lärde oss spela datorspel uppkopplade på teveskärmar och snart satt vi själva där med en joystick och körde rymdskepp som sköt ner meteorer om nätterna: ”POW POW POW!” I källaren i villan på Sofiehem hade jag en elektrisk skrivmaskin av märket Underwood, men snart stod där en liten grå datorburk med liten ruta som hette MacClassic. Tippex behövdes inte mer.

Alla vill dela med sig
På dagens datorer med internet har vi tillgång till alla sensationer jag var med om när de kom. Användarna bygger upp innehållet på nätet med sina favoritfilmer, gamla schlagers på Youtube. Jag har en hög med 78-varvs stenkakor hemma, några meter med lp-skivor som bara står i hyllan. Allt finns ju på nätet. Vill jag jämföra min frimärkssamling kan jag göra det på flera tusen hemsidor, vill jag sälja eller köpa finns gott om auktionssajter för det. Vad är mina litografier av Lars Norrman värda? Gillar man konst finns hur mycket som helst på nätet. Internet utvecklas mer till bildmedium. Den gamla transistorn vi kunde bära med oss till bryggan, vår kamera och bandspelare finns idag i våra smarta telefoner vi tar med oss överallt. Vi plåtar oss själva och skickar filmsnuttar från Machu Picchu eller från en hockeymatch i NHL som kan ses på bussen till Nordmaling. Alla vill dela med sig av sina upplevelser på ett sätt som var otänkbart bara för tio år sedan.
Jag skriver denna krönika på en ApplePro dator uppkopplad med wifi och snart skickar jag in den till VK Media som ger ut den så du kan läsa. Antingen på nätet eller i en prasslande tidning. Maria Wall har gjort illustrationen. Det är ett levande hantverk vi gör som inte gör sig självt. Och vi är tacksamma att vi har vår stora läsekrets som tydligen gillar det vi gör. Därför fortsätter vi.

Ja du Nicklas. När det är din tur att skriva nästa gång har det amerikanska valet varit. Jag lämnar öppet för dig att ge dina tankar om hur resultatet kommer att påverka oss här i Sverige med anledning av det.
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!