Foto: Anna Frane / IVL

Fordonsåtervinning blir allt viktigare

Varje år återvinns omkring 200 000 bilar i Sverige. Rådande EU-direktiv bidrar till en hög återvinningsgrad, men ovanliga metaller och plastsorter försvinner fortfarande ur kretsloppet. I forskningsprojektet Explore söker man därför nya vägar att stärka den svenska fordonsåtervinningen.

Det låter kanske som en självklarhet. Återvinning har blivit en nödvändighet och en allt större del av våra liv, där sortering av brännbart material och matavfall har blivit vardagsmat för dagens svenska invånare. Därför verkar nog inte heller konceptet med fordonsåtervinning speciellt konstigt. En bil som har kommit till slutet av sin livscykel är en resurs i form av material som kan återvinnas och beståndsdelar som kan återanvändas. Närmare 200 000 bilar lämnas också in för återvinning varje år i det här landet. Men för att ett uttjänt fordon av det slaget ska bli en resurs måste det först och främst behandlas på ett korrekt och miljörätt sätt.
Inom EU finns ett ramdirektiv för återvinning av uttjänta bilar, som inarbetats i medlemsländernas respektive lagstiftning. Sverige har dessutom en förordning till direktivet, med ett utvidgat producentansvar, som från och med 2015 föreskriver att 95 procent av bilen ska återvinnas.
– Men bilarna som tillverkas blir mer och mer komplicerade, vilket gör det svårare och svårare att uppnå de målen, menar Hanna Ljungkvist, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Nystartat projekt
IVL är en av elva aktörer i det nystartade forskningsprojektet Explore, som antagit sig uppdraget att förbättra processer i den svenska fordonsåtervinningen. Projektet är en del av forskningsinstitutet Mistras program, Closing the loop, som nu går in i sin andra fas. Det innebär alltså att studien som avslutades 2015 får en fortsättning.
– Det övergripande resultatet från vår tidigare studie, Realize, visar att det finns stor potential att utveckla fordonsåtervinningen. Men det är samtidigt mycket kvar att göra, främst inom logistiken. Det behövs tydlig information i de olika leden. Det rör sig om många olika aktörer och det krävs samarbete och organisation för att få till en förändring, säger Hanna Ljungkvist.
– Rätt förändringar skulle kunna innebära mer rena strömningar, fortsätter hon, från samtliga led. Högre kvalité och fler fraktioner, som kan ta till vara på mer. Återvinningen måste bli mer selektiv, mer specialiserad, samtidigt som återanvändningen och reparationsmöjligheterna borde kunna utnyttjas bättre.
Ett av delmålen i Explore är att skapa samarbeten mellan de tillverkande och återvinnande företagen som är aktiva på marknaden, där både tunga och lätta fordon ingår. För att lyckas med detta finns hela värdekedjan representerad i samarbetet, från tillverkare och demonterare, till branschorganisationer och akademiska institutioner.
– Tillsammans kommer vi att titta på tekniska lösningar i demonteringen, för att få fram metoder i själva produktutvärderingen. Dagens bilar är väldigt komplexa fordon, med många olika material, som sitter tätt och på olika ställen i fordonet, vilket gör återvinningsprocessen tidskrävande, berättar Hanna Ljungkvist.
– I och med att det finns mer och mer elektronik i bilarna, fortsätter hon, finns det också fler material. Det innebär många olika typer av metaller, som dessutom förekommer i väldigt små mängder, utspritt i olika komponenter. Tidigare har det även varit svårt att få återvinningen av plasten i bilarna lönsam. Och som det ser ut nu, är det inte alltid som återvinningen är ekonomisk gångbar.

Auktoriserade bilskrotare
Producentansvaret innebär att de bilar som tillverkarna har introducerat på den svenska marknaden ska tas emot kostnadsfritt, inom ett mottagningssystem, där ett nät av lämpliga mottagningsställen ingår. De flesta kommuner har därför försetts med egna auktoriserade bilskrotare, som i sin tur lämnar in rapporter över sina återvinningsresultat. Att de enskilda återvinningsstationerna sedan följer miljökraven, övervakas av lokala inspektörer.
– Vi jobbar efter miljöbalken och ser till att alla uppfyller de krav som finns. Vad vi inspekterar, och hur ofta det sker, beror på vilken typ av verksamhet det handlar om. På mindre verksamheter kan det röra sig om var tredje eller fjärde år, medan större inrättningar, som exempelvis bildemonteringen, besöks årligen eller flera gånger per år, berättar Arvid Lundberg, miljöinspektör på Umeå Kommun.
– Det vi främst inriktar oss på, fortsätter han, är att det ser bra ut på skroten, att alla bestämmelser följs och att allting sköts som det ska. Det viktiga är att bildemonteraren har de rätta förutsättningarna att ta bort alla farliga komponenter, sådant som kan skada vår miljö. Bara seriösa bilskrotare kan skrota bilar på rätt sätt.

Dränering och fragmentering
Bilåtervinningen börjar vanligtvis med att bilen dräneras. Fordonet töms då på vätskor som exempelvis bensin, olja och glykol, samt spolar-, broms- och luftkonditioneringsvätskor. Startbatteri och balansvikter innehåller bly och avlägsnas därför. Även komponenter som innehåller kvicksilver tas bort. Katalysator, däck och andra komponenter som går att återanvända nedmonteras sedan, samtidigt som glasrutor och vissa plastdelar avskiljs och insamlas för att återvinnas som material i nya produktioner. Särskilda regler gäller för vissa säkerhetsdetaljer, men andra reservdelar renoveras och läggs på lager till försäljning. Det som är kvar av bilen skickas därefter vidare för fragmentering.
I fragmenteringsmaskinen hackas resterna av bilen upp i småbitar. De olika metallerna sorteras eftersom, med hjälp av magneter, luftströmmar eller vattenbad. Merparten av de insamlade metallerna skickas vidare till diverse återvinningsprocesser, där de ska utgöra råvara för andra produkter. En liten del av materialet används avslutningsvis till energiåtervinning.

Delat ansvar
Steget är således långt mellan tillverkning och återvinning. Nutidens bilar har dessutom långa ledtider, och det kommer dröja många år innan alla material, som används i dagens tillverkning, når fram till återvinningsdelen av ledet. Men en förändring som dock gjorts i tillverkningsledet, är att dra ner på antalet plastsorter som används i produktionen, för att på så sätt underlätta den slutliga återvinningsprocessen.
Arvid Lundberg ser det som ett steg i rätt riktning, men menar samtidigt att det inte räcker med att vara inne på rätt spår, utan att alla måste vara med på tåget också, för att ett återvinningssystem ska kunna fungera fullt ut. Det vill säga, att även fordonsåtervinningen måste utvecklas. Och på den punkten får han medhåll av Hanna Ljungkvist, tillbaka på Svenska Miljöinstitutet.
– Det måste vara ett delat ansvar, understryker hon. Kraven finns redan, men vi måste få igång dialogen för att kunna bli bättre. Ett samarbete är bra för alla parter. Utbyte av information skulle gynna tillverkare såväl som demonterare, främst när det kommer till möjligheter att hitta nya reparationsmetoder och utrymmen för återanvändning.

Övergivna fordon
De flesta verkar således vara överens om att det kommer ställas större krav på framtidens fordonsåtervinnare. Så sent som för två år sedan var det endast hälften av landets bilåtervinnare som rapporterade in sina återvinningsresultat, enligt uppgifter från branschorganisationen BIL Sweden, något som i sin tur inneburit införandet av en straffavgift på femtusen kronor för utebliven rapportering.
Men även bilägarna har faktiskt ett ansvar. Övergivna bilar, och bilar som inte förvaras på rätt sätt, kan nämligen börja rosta och läcka miljöfarliga ämnen. Enligt miljöbalken är det förbjudet att orsaka utsläpp som kan medföra förorening av mark eller grundvatten. Bilägare måste därför förvara sina fordon på ett riktigt sätt och vara noga med att lämna in dem till en auktoriserad bilskrotare när tiden är kommen.
Våra bilar är komplicerade skapelser, värda att vårda och svåra att återvinna, en process som ständigt löper risken att bli ännu svårare. Möjligheterna må vara stora, men frågan är fortfarande, hur mycket som finns kvar att göra. Och det som tidigare lät som en självklarhet, låter kanske inte lika självklart längre.
JIMMY WIDERLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!