Foto: Maria Wall

Är det nödvändigt att segla?

Som barn gick jag i Söndagsskola och fick lära mig att Jesus kunde gå på vatten. Det kunde inte vi barn. Varje gång vi försökte rann vattnet över reflexranden på stövelskaften. Vi barn som bodde på Ringvägen i Kiruna insåg till slut att skulle vi komma ut en bit på tjärnen fick vi bygga en flotte.

Galosch-racern i garaget
En stor inspiratör i båtbyggeri var en karl på Ringvägen som höll till i sitt garage och byggde en racerbåt, en ”galosch” som han skulle tävla med till sommaren, sa han. Vi var in till honom och såg hur bygget framskred. Han racer skulle byggas i fanér. Själva snodde vi ihop virke utanför byggarbetsplatser som vi drog till våran tjärn med en cykelkärra. Någon hade hittat en trasig dörr från en vedbod som vi utgick ifrån och på den spikade vi bräder och masonite. Flotten var stor nog att ta oss pojkar ombord, så vi sjösatte den och hoppade ombord. Av farten surfade den ut en bit i tjärnen och vi var lyckliga allesamman ända tills den sjönk. Största plurret någonsin. Högt över stövelkanten! Så byggde man alltså inte båtar?

Förlisningar och skeppsbrott
Som barn läste jag böcker om Vasco da Gama, Columbus och Magellan. De seglade över de sju haven med sina skepp och upptäckte nya världar. Men så fanns också äventyrare som hamnade i stormar, gick på okända rev, led av skeppsbrott och slutligen förliste. Gulliver, Robinson Crusoe, Fantomen!
Det fanns alltid fanns faror till sjöss. När det stormade. Men när man i början av 60-talet lyfte regalskeppet Vasa ur gyttjan i Stockholms hamn lärde vi oss att skepp kan förlisa även i de lugnaste vatten. Vasa var felkonstruerad, den var för ”rank” så den gick runt och sjönk av en endaste vindpust efter bara några hundra meters jungfrutur. Turistattraktion idag. Vi borde skämmes!

Den sjödugliga skötbåten
Min mormors bröder Emil och Tage Karlsson hade en skötbåt som de fiskade med. En låg och bred träbåt som var sjösäker när det gav sig ut ända ut till Snöan för att fiska. Den gick lugnt över varje våg, den följde sjögången. Ingen behövde oroa sig hur sjöigt det än blev.
Vid Tuppholmen fanns det Petterssonbåtar som liknade ett strykjärn med sin raka akter. Sture Nilsson, som kallades Kapten Bölja, hade en vitmålad skötbåt och Leo Karlsson en blå. De stånkade på från Tuppholmen till Rönnskär och detsamma gjorde Johan Nilsson med sin ruffade båt Tornado. Det rymdes hur många barn som helst på dessa båtar. Där var ett stoj och liv när de kom.
Själva hade vi en Kråken-byggd träbåt av öppen modell men rätt så bred så även den var sjöduglig med sin Evinrude utbordare. Redan som tolvåring fick jag själv fara ut och fiska med den. Jag lärde mig allt om hur man drev med den båten längs reven, hur djupt den gick. Jag kunde den utan och innan.

Är det nödvändigt att segla?
I realskolan lärde jag mig uttrycket: ”navigare necesse est” – det är nödvändigt att segla. Min svärfar Helge Bäckström i Robertsfors levde efter den devisen. Först skaffade han en Laurinkoster som han vann Holmön runt med. Sedan köpte han upp sig på en Sveakryssare som vi tillsammans seglade upp till Luleå skärgård när det var VM-seglingar där i början av 80-talet. Jag lärde mig hur man sätter upp en spinnacker och en genua, hur man drar i tåtar och håller kryss ”på pinn”. Han hade ett ekolod som mätte djupet men jag oroade mig ständigt när jag styrde denna båt som vägde flera ton. Hur djupt ner gick kölen på båten förresten? Inte ville jag gå på grund med den i tolv knop för fulla segel!
Det känns tryggt att segla över Husumbukten via Skags udde och komma in över bråddjupen vid Höga kusten. Tills jag kom in i Näskefjärden för fulla segel när kastvindarna la båten på sidan, farten gick i det dubbla, barnen rullade ur sina kojer och tittade sömndruckna fram klockan fem på morgonen: ”Hur fan kör du farsan!!!” Ja det kan man ju faktiskt undra.

Nicklas: Ibland uttrycker sig folk med sägningar som är störande. De vitsar, de upprepar sig, du har hört det förr. ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.” Lät ju smart första gången men sen? Ge några exempel som irriterar dig.
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!