Foto: Peter Öberg

Sagan om ringleden närmar sig slutet

Den viktigaste åtgärden för att förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå är att bygga färdigt ringleden runt staden. Det är kommunen och Trafikverket helt överens om. Men följetongen med ringleden började redan på 1980-talet, och fortfarande saknas en del av den. Varför, frågar Veckans Bil & Bostads reporter, men om han trodde att den frågan var originell, då trodde han fel. – Det gemene man frågar, det är: Varför bygger ni inte? säger Urban Larsson, projektledare på Trafikverket.

Sagan om ringleden har haft många kapitel och det har nog bitvis varit svårt att följa med i handlingen. Men nu ser det ut som om de sista kapitlen i boken kommer att kunna skrivas. Sju av de nio delsträckorna i det så kallade Umeåprojektet är färdiga. De färdiga delarna är den så kallade norra länken mellan Västerslätt och Ersboda, och den östra länken mellan Ersboda och Söderslätt. Den felande länken är den västra, som enligt planerna ska binda ihop E4 på Söderslätt med E12 vid Umedalen. Urban Larsson, projektledare för Umeåprojektet, räknar med att han före sommaren kommer att lämna in vägplanen för så kallad fastställelseprövning hos Juridik och Planprövning, en fristående enhet inom Trafikverket.
Fastställelseprövning, vad är det?
– Under fastställelsen kontrollerar de att det är utrett, det som behöver utredas i enlighet med väglagen. Väldigt, väldigt kort alltså: Har vi gjort de utredningar som förväntas behövas?
Och det känner ni er trygga med?
– Det gör vi.
I de fall då vägplaner inte blir fastställda, vad kan det vara som Trafikverket har synpunkter på då?
– Jag kan inte säga nåt generellt vad det är som man brukar få anmärkning på. Det är väl om man missat nån i fastighetsförteckningen som de anser att man borde ha kommunicerat med. Men det här har vi dubbelkollat och trippelkollat.
Är det sånt som man kan rätta till i efterhand, eller måste man börja om?
– De flesta av de där bitarna brukar man kunna rätta till i efterhand.

Synpunkter som upprepas
Den 4 mars var den sista dagen då allmänheten kunde komma in med synpunkter på granskningshandlingen, alltså de dokument som nu ska underkastas fastställelseprövning. Ungefär 120 skrivelser med synpunkter har kommit in. Många av dessa synpunkter är sådana som handlar om vägens lokalisering, alltså något som redan är bestämt, berättar Anna Gemzell, samhällsplanerare på Trafikverket i Umeå.
– Det är ju inte det vi efterfrågar i det här läget. Syftet med den här granskningsomgången är att lämna synpunkter på det förslaget som har tagits fram, saker som påverkar utformningen inom den valda dragningen, säger hon.
Men synpunkterna kommer inte alltid för sent. De kan också komma lite för tidigt, även om detta förstås är ett mindre problem.
– Sen finns det också en del synpunkter som gäller ren utformning som är kanske sånt som inte behandlas i det här skedet, utan som blir en fråga för en kommande bygghandling. Så dem skjuter man ju till ett kommande skede, förklarar Anna Gemzell.
Tyder detta på att många har missuppfattat i vilket skede man ska komma in med synpunkter?
– Nej, det vill jag inte påstå. För de här synpunkterna som vi har fått runt lokaliseringen, de är ju egentligen bara en upprepning av de synpunkter vi har fått in tidigare. Vid valet av lokalisering fick vi in nästan 230 skrivelser och många av dem vi har fått in nu är ju i princip bara kopior på dem, säger Urban Larsson.
De synpunkter som kommit in tas upp i ett granskningsutlåtande, som visar att Trafikverket tagit del av kommentarerna.
– Och så bemöter vi dem i bästa möjliga mån, förklarar Larsson.

Komplicerade markförhållanden
En fastställelseprövning brukar ta mellan sex och tolv månader. Urban Larsson tror att Umeåprojektets prövning kommer att ta nio månader och att den således bör vara klar i februari 2017. Men sagan om ringleden vore ju inte en berättelse om Umeå om den inte också innehöll överklaganden. Larsson räknar kallt med att även den fastställda vägplanen kommer att överklagas.
Vilka är de största problemen som ni ser framöver med projektet?
– Tiden. Det är ett otroligt viktigt infrastrukturprojekt, det här. Och planläggning, det tar otroligt mycket tid. Och det gemene man frågar, det är ”varför bygger ni inte?” Men det måste ju ha sin gilla gång, och det tar tid, allting. Vi måste ju uppfylla de krav som finns på oss.
Är denna del av ringleden speciell på något annat sätt än att det har varit mycket diskussioner om lokaliseringen?
– Ja, det som är runt den här är ju att det är otroligt jobbiga geotekniska förutsättningar. Vi har fått lägga ner otroligt mycket utredningsarbete på det här. Det finns sulfidjordar och på Röbäcksslätten har vi artesiskt vatten. De geotekniska förhållandena runt landfästena på bron över Umeälven är ju dåliga också, och så vidare. Vi kommer bygga 18 byggnadsverk, och med det menar jag broar eller portar, och den längsta är knappt 500 meter. Vi har haft ordentliga geotekniska riskmöten och verkligen gått igenom vilka problem vi står inför, berättar han.

Kommunen och Trafikverket samarbetar
Förutom de geotekniska problemen och de starka åsikterna om exakt var vägen och bron över älven egentligen bör byggas har Umeåprojektet också stött på andra, möjligen angenämare, problem. Under de arkeologiska utgrävningar som föregick vägplanen fick man nämligen fram fynd som gjorde att forskarna fick anledning att revidera det man tidigare trott bland annat om hur man på bronsåldern byggde hus här i det som skulle komma att bli Västerbottens kustland.
Är detta den del av ringleden som innebär de största utmaningarna?
– Jag har inte historiken, så jag vet inte, säger Urban Larsson, som varit projektledare sedan 2014 och därför inte varit med när de tidigare delarna av ringleden byggdes.
– Jag vet ju att det har varit problem på Västerslätt till exempel. Det har varit problem på östra länken om man ser rent byggtekniska problem, det har varit problem på Kolbäcksvägen också, trafikproblem. Det vi ser förutom arkeologin och geotekniken, det är vikten av att få väl fungerande trafiklösningar under byggtiden, kanske framför allt längs den befintliga Vännäsvägen, hur den ska byggas om. Men där jobbar vi nu med att titta på hur man ska lösa det.
Umeåprojektet är ju ett samarbete mellan kommunen och Trafikverket. Hur bestämmer man vad som är kommunens ansvar och vad som är Trafikverkets ansvar när det gäller sådana här projekt?
– Man kan väl generellt sett säga att Trafikverket ansvarar för det övergripande vägnätet och där är ju Europavägarna typiskt sånt vägnät. Och då kopplar kommunens vägnät till det. Så att det är huvudprincipen, och det är ju också det som är uppgjort i ett tidigt skede, att när hela ringleden är färdigställd så övergår vägnätet innanför ringen till kommunen. Så där har du ju den stora gränsdragningen, säger Anna Gemzell.
Miljöorganisationer säger ibland att ju mer vägar man bygger, desto mer biltrafik blir det. Hur har ni resonerat kring detta?
– Det är klart att det är ju en sak som ingår i att bedöma klimateffekterna även i de kalkyler som vi gör. Men huvudsyftet här har ju varit att förbättra luftmiljön i och med att det råder överskridande av miljökvalitetsnormerna. Och det är det som har varit det övergripande syftet. Och att möjliggöra en stadsomvandling enligt kommunens översiktsplan, säger Anna Gemzell.
Enligt information på Trafikverkets webbplats har man kunnat se positiva effekter av de delar av ringleden som redan är färdiga, även om den stora nyttan förväntas komma när hela ringleden är färdig. Vilka positiva effekter kan man se redan nu?
– Efter invigningen av norra och östra länken har trafiken sjunkit stadigt genom centrum. Man kan se det på trafikmängderna, säger Urban Larsson.
Till sist, när bygger ni?
– Vi bedömer att i slutet på 2018 ska vi ha igång anläggningsjobben, säger han.
Och när kommer man att kunna börja köra på västra länken?
– Hösten 2021 räknar vi med att vi ska ha ÖFT, alltså ”öppen för trafik”, säger Larsson.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!