Foto: Fredrik Andersson

Vädrets och vägens makter styr Umeås luftkvalitet

Luften i centrala Umeå är ibland så dålig att den är olaglig. Halterna av partiklar och kvävedioxid överskrider alltför ofta lagstiftningens gränsvärden. Om det kunde sluta vara kallt i Umeå på vintern så skulle många problem vara lösta. Men eftersom detta inte är särskilt troligt hoppas kommunen i stället på Trafikverket. Och det finns faktiskt gott hopp om att verket inom de närmaste åren kommer att börja bygga det som ska lösa de flesta av Umeås problem – den sista delen av ringleden runt staden.

De flesta som förflyttat sig i centrala Umeå har väl lagt märke till de mätstationer som tar upp data om luftkvaliteten vid stadens gator. Och har man inte sett mätstationerna så har man kanske noterat de lysande skärmar som visar att luften är dålig, hyfsad eller bra. De som har känsliga luftrör kanske också har märkt på sin egen andning när luftkvaliteten går mot det dåliga hållet.
Nästan alla de föroreningar som orsakar problem i centrum kommer från biltrafiken. Den orsakar dessutom trängsel, köer och buller. En stor del av lösningen på problemet är att få bort genomfartstrafiken från stadskärnan. Detta är kommunen och Trafikverket överens om, och det är framför allt därför som det byggs en ringled runt staden.
Även företrädare för miljöorganisationerna tycker förstås att det är bra om luften i centrum blir hälsosammare. Men Susanne Hoffman, ordförande för Naturskyddsföreningen i Umeå, tycker inte att ringleden löser alla problem. För det första ser hon det som problematiskt att man fortsätter satsa på en infrastruktur som förutsätter att transporter ska ske med bil. Hon skulle hellre se satsningar på kollektivtrafik. Dessutom tycker hon att ringleden – givet att den ska byggas – borde ha fått en annan sträckning. Med den sträckning som nu är bestämd kommer byggandet av vägen att störa känsliga naturmiljöer, säger hon.

Större stad och mer trafik
Idén om en ringled runt Umeå är inte ny. Redan på 1980-talet började kommunen och Vägverket fundera på hur man skulle kunna få bort en del av biltrafiken från Umeås centrum. Och redan då var den dåliga luftkvaliteten i stadskärnan ett av huvudargumenten. Den dåliga luften orsakades av biltrafikens avgaser, och eftersom man räknade med att folk tänkte fortsätta köra bil blev lösningen att flytta på den trafik som inte hade stadskärnan som sin destination.
Sedan idén om en ringled kläcktes har bilarna blivit bränslesnålare och utrustats med katalytisk avgasrening. Men samtidigt har staden vuxit och trafiken ökat, så behovet av att få bort trafik från centrum har knappast minskat.
Sämst är luften när det blir inversion (se faktaruta), ett problem huvudsakligen för städer i kallt klimat. Men medan andra städer i norr fått ”sina” bitar av E4 flyttade utanför sina stadskärnor har Norrlands största stad tvingats stå ut med genomfartstrafiken. År 2012 flyttades visserligen E4 ut från centrum, till Kolbäcksleden, men trots att ringleden därmed fanns på plats nordväst, norr och öster om stan blev mycket av genomfartstrafiken kvar på gatorna i stadskärnan, framför allt på den gata som under många år var E4 genom centrum: Västra Esplanaden. Efter att IKEA-varuhuset hade öppnat på Söderslätt visade mätningarna till och med att trafikmängderna på Västra Esplanaden hade ökat.

Luftkvaliteten viktig
Nu verkar det dock som om ringledens felande länk, den västra, inom några år kommer att byggas. Enligt Karin Isaksson, chef för gator och parker på Umeå kommun, är detta den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra luftkvaliteten i stadskärnan. Dels eftersom stora delar av genomfartstrafiken beräknas försvinna så fort västra länken är färdig, vilket omedelbart skulle sänka halterna av föroreningar i stadsluften, dels eftersom kommunen då äntligen på allvar kan börja försöka minska även annan biltrafik i centrum. Hittills har man inte kunnat göra detta eftersom man tvingats hålla Västra Esplanaden framkomlig för den genomfartstrafik som man inte ville ha.
Varför är det här med luftkvaliteten så viktigt, Karin Isaksson?
– Vad man kan säga om luftkvalitet det är ju att det påverkar din och min hälsa här och nu. Det är ju klart att det finns ett globalt och långsiktigt perspektiv men framför allt så är ju det här och nu för dem som bor och lever i Umeå en konkret belastning för hälsan om man bor på de värsta ställena, så det är ju jätteviktigt att jobba med den frågan. För får vi inte ordning så kommer vi inte att kunna arbeta med förtätning. Och det är ju många som vill bo relativt centralt men då kräver det ju att vi kan erbjuda en rimlig luftkvalitet, inte en dålig.
Hur har luftkvaliteten förändrats under de senaste åren?
– Det har gått lite upp och ner kan man säga. Och det är ju också väldigt relaterat till vädret. Det är ju en anledning till att vi har stora problem i norra Sverige, det är att vi får inversion vintertid, alltså att kylan lägger som ett lock och då stannar ju avgaserna. Och framför allt på Västra Esplanaden så är ju husen också ett ganska slutet gaturum. Och så lägger sig inversionen på. Så det gör ju att vädret har stor inverkan. Våra åtgärder har betydelse, men det bästa vore om vi kunde styra vädret. Då hade vi inga problem. Men det verkar ju inte så troligt så då får vi jobba med det andra.
Men det kommer att bli bättre sedan, när ringleden är färdig?
– Ja, och då kan vi på också allvar arbeta med att dämpa trafiken på Västra Esplanaden.
För nu kan man inte göra det?
– Nej, för nu har vi ju inget alternativ. Man måste ju kunna ta sig genom stan.
Vad kommer att hända när ringleden är klar?
– Efter att ringleden är klar, då är ju kommunens planering att bygga om gamla E4:an och att ge mer utrymme för kollektivtrafiken och gång och cykel. Kommunens plan är att bygga om Västra Esplanaden egentligen till en stadsgata. Och inte minst på Tegssidan, men även norr om centrum, så finns det ju ganska mycket gatuutrymme. Tänk dig mellan mackarna på Teg, det är ju flera parallella gatustrukturer med gröna remsor mellan. Och det är klart, får man göra det där till en stadsgata då öppnar sig ju fina möjligheter att bygga till exempel bostäder.

Parkeringshus i kloka lägen
Men hur ska det gå för handeln i centrum om genomfartstrafiken försvinner från Västra Esplanaden? Bra, tror Thomas Nilsson, som är ansvarig för handel och centrumutveckling i Visit Umeå och som därmed företräder ungefär 160 butiksägare i stadskärnan.
– Jag tror nog att jag håller med Karin, säger han. Jag tror nog att det är viktigare att man får en bra luftmiljö i stan. Jag tror att Umeås dragningskraft ska vara större än att man lyckas få nån att stanna bilen när man passerar, säger Thomas Nilsson.
För köpmännen är det viktigare att det finns bra parkeringsmöjligheter i stan. Helst av allt vill han se parkeringshus med låga avgifter i utkanterna av centrumfyrkanten, kombinerat med möjligheten att parkera på gatan om man bara ska uträtta ett kort ärende i en affär. Men parkering på gatan bör i så fall vara avsevärt dyrare än i parkeringshusen, tycker han. Annars blir det de som bor och arbetar i centrum som lägger beslag på dessa parkeringsplatser.
Även i fråga om detta verkar han och Karin Isaksson vara överens. Hon vill också se ett system med parkeringshus i utkanterna av stadskärnan. Och hon är övertygad om att parkeringshusen kommer att bli fler.
– Tillgängligheten är viktig. Man måste ju kunna ta sig till centrum. Och där är ju också det här att ha bra med parkeringslösningar, parkeringshus i kloka lägen. Så att oavsett om man kommer från öst, väst, syd eller nord så ska man mötas så snabbt som möjligt av en parkeringsanläggning, kunna lämna sin bil och gå, säger hon.
Kommunen har som ambition att minska mängden bilar i centrum. Men inte heller detta leder till någon konflikt med handelns företrädare. Thomas Nilsson vill gärna ha en utbyggd kollektivtrafik och fler cykelparkeringar.
Tror du att det kommer att bli fler eller färre bilar i centrum under de närmaste åren?
– Ja, det var ju en bra fråga. Jag vill ha mera folk in till stan, men jag tycker nog att bilarnas antal i dag är rätt okej, säger Thomas Nilsson.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!