Bostaden som hälsosam arbetsplats

Cirka hälften av alla svenska företag har anställda som arbetar hemifrån. Var fjärde svensk förväntas vara kontaktbar utanför arbetstid. Att jobba hemmavid har blivit smidigare, men då är fasta rutiner och tydliga avtal en väsentlighet.

Alla önskar sig en arbetsplats med de rätta förutsättningarna att kunna göra sitt jobb. En god arbetsmiljö kan innebära skillnaden mellan produktivt arbete och arbetsrelaterad ohälsa. Tack vare smarta telefoner och datorer med bredband kan många av dagens jobb göras både snabbt och på valfri plats. Men möjligheterna med distansarbete kan samtidigt leda till andra spörsmål.
Sedan 2010 har antalet anmälda arbetssjukdomar, på grund av brister i organisatorisk och social arbetsmiljö, ökat med drygt 70 procent. Arbetsmiljöverket har därför beslutat om en ny föreskrift, där bland annat arbetstider och arbetsbelastning behandlas. De nya reglerna börjar gälla den 31 mars 2016. Förhoppningarna är att dialogen mellan chefer och anställda ska bli tydligare.
– En tydlig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare är väldigt viktig. Målet är att reglerna ska bli lättare att förstå för arbetsgivaren, som ett stöd för att kunna hålla bättre koll. Det finns nämligen inga gränser längre. Arbete och fritid flyter ihop, vilket naturligtvis kan göra det svårt för arbetstagarna, men även för arbetsgivaren, säger Christina Jonsson, enhetschef på Arbetsmiljöverket.

Förebyggande arbete
En av punkter som ingår i den nya föreskriften är att arbetsgivaren ska kunna garantera att resurserna anpassas efter kraven i arbetet. Arbetsgivaren måste dessutom arbeta förebyggande, genom ändring av arbetssätt eller prioriteringsordning, för att på så sätt ge möjlighet till återhämtning. Man bedömer nämligen att risken för ohälsa är stor vid nattarbete, skiftarbete och delade arbetspass, samt i samband med förväntningarna att alltid vara nåbar. Christina Jonsson efterfrågar därför uppmärksamhet från arbetsgivarnas sida, men vill även betona att de inte är ensamma om att bära ansvar.
– Det är alltid arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret, men arbetstagaren har också skyldighet att göra sitt bästa för att bidra till en god arbetsmiljö. Det kan handla om att informera om förhållanden, att försäkra sig om att man har lugn och ro, att utrustningen är tillräcklig, eller att utformningen av avtalet håller måttet, säger hon.

Viktigt med avtal
Enligt en pågående studie vid Lunds Universitet har antalet människor som arbetar hemifrån mångdubblats under de senaste tio åren. Ungefär hälften av Sveriges företag har i dag anställda som gör merparten av sitt jobb från sin egen bostad. Att jobba hemma kan naturligtvis innebära mer tid och mindre stress, men risken finns även att det ger motsatt effekt. Och i sådana situationer är det bra att ha någonstans att kunna vända sig.
Jenny Lundgren är omskolad beteende- och personalvetare, och har jobbat som arbetsmiljöingenjör i Umeå.
– Det är viktigt att man påtalar risker, menar hon, att man följer sina rutiner och sätter upp gränser gentemot sitt arbete. Viss skyldighet ligger hos den anställde, men störst krav finns på ledaren, att verkligen försöka vara synlig och närvarande. Arbetsgivaren är skyldig att anpassa arbetet, utifrån riskerna med ensamarbete, genom rimlig arbetsbelastning och tydligt organisatoriska mål. Det kräver i sin tur kunskap.
Villkoren för distansarbete är reglerade av arbetsmiljölagen. Lagen gäller vid regelbundet arbete hemma, såväl som när det endast sker sporadiskt. Arbetsgivaren har alltså ansvar för arbetsmiljön även när jobbet sker hemifrån, men en av förutsättningarna är då att arbetsgivaren hålls väl informerad. Grunden till ett framgångsrikt upplägg är således ett tydligt avtal, där det framgår vilka arbetstider som uppdraget omfattar, samt vilka specifika förväntningar som medföljer.

Hjälpmedel
Teknisk utrustning och hjälpmedel av olika slag kan sedan förbättra bostadens yrkesmässiga status som arbetsplats. Men även på den punkten behövs anpassning.
– Det kan dels handla om de hjälpmedel som man använder för att göra sitt arbete, som en fungerande dator och internetuppkoppling, men också redskap som ergonomisk stol, justerbart arbetsbord och anpassad belysning kan förbättra arbetsmiljön, säger Jenny Lundgren.
– En annan förändring är det psykosociala stödet, fortsätter hon, som man vanligtvis får av sina arbetskollegor, och som är väldigt viktig för trivseln. Därför tror jag att det är bra med mötesforum, att möta upp med chefer eller kollegor, för att inte få alltför stor distans till arbetet.

Rutiner istället för stress
Om bristen på socialt stöd är en av nackdelarna med att jobba hemifrån, är friheten att kunna välja och utforma sin egen omgivning en av fördelarna. Att slippa pendla till jobbet innebär även att man sparar dyrbar tid. Men i hemmets lugna vrå kan det istället finnas andra oväntade störningsmoment. Korta pauser med privata ärenden är inte fel, men hemmapyssel och avkoppling har sin tid, och enligt Jenny Lundgren är det nödvändigt att kunna särskilja mellan arbete och fritid.
– Risken är att man förlorar sina vanor när man arbetar hemifrån, att man börjar förknippa hemmet med jobb och stress, istället för avkoppling. Därför är det viktigt att avgränsa sig till en lugn del av hemmet. Jag tror också att man bör ha en fast arbetsplats, där man vet att man får arbetsro. Och som sagt, vara noga med att sätta upp rutiner och sedan följa dem. Hur man arbetar är avgörande, understryker hon avslutningsvis.
Den som mår bra, arbetar också bättre i slutändan, och då spelar det kanske ingen roll var man befinner sig. Alla platser kan bli en hälsosam arbetsplats, när förutsättningarna är de rätta.
JIMMY WIDERLUND

Fler Artiklar
Klicka och läs!