Foto: Viktor Lagerborg

Gammal byggkunskap till nytta än idag

När sommaren kommit och regnet förhoppningsvis håller sig borta tar många husägare chansen att renovera, förbättra eller bygga till. I söndags anordnade Västerbottens museum en byggnadsvårdsdag för att sprida kunskap om hur man tar hand om framförallt äldre byggnader.

Med regnet hängande i luften och en tupp galande i bakgrunden samlades husvårdsintresserade på Gammlia för chansen att lära sig något nytt. Experter från Västerbottens museum och olika företag undervisade om olika aspekter av husvård, från de första delarna av grunden till de sista dragen med penseln.
Om just färg var det Jimmy Korpenwinge som spred kunskap. Förutom att svara på besökarnas frågor kokade han också gammaldags slamfärg på platsen. Begreppet slamfärg säger kanske inte så mycket men de allra flesta svenskar har både hört om och sett den mest kända varianten – Falu rödfärg.
– Slamfärg finns i andra färger också men det har alltid varit Falu rödfärg som görs i stora mängder, säger Jimmy.
Slamfärg kom till Sverige redan på 1600-talet men det var först under 1800-talet som de röda husen med vita knutar blev så allestädes närvarande som idag. Trots att Falu rödfärg idag ses som representativt för det genomsnittligt svenska var en av anledningarna till spridningen ironiskt nog viljan att härma överklassen.
– Man ville efterapa adelns fina hus som hade väggar av rött tegel och vit kalksten i hörnen, förklarar Jimmy Korpenwinge.
Slamfärgen har vissa nackdelar jämfört med mer moderna alternativ men också fördelar.
– Om man jämför med plastfärg så måste man måla om oftare om man använder slamfärg, åtminstone om man vill ha den riktigt lysande färgen. Men å andra sidan så flagnar inte slamfärgen på samma sätt utan bleknar istället så att man ser träet där under, säger Jimmy Korpenwinge.

Ökande intresse för att bevara
Hur man förbättrar gamla väggar berättar även Jonas Granström om – men hans specialitet är att restaurera timmerhus genom att byta ut skadade stockar. Fukten gör att skadorna ofta kommer nedifrån och för att undvika en plockepinn-situation är Jonas lösning både enkel och oväntad.
– Jag lyfter helt enkelt upp huset med hjälp av såna här kuddar som fylls av tryckluft, säger Jonas. Kudden i fråga är i gummi och en knapp kvadratmeter stor men är ändå kapabel att lyfta 20 ton åt gången.
– Det största huset jag har lyft var tre våningar högt och vägde nog en fyrtio, femtio ton men då fick man ju ta det i omgångar, säger han.
Kunskapen har Jonas fått från en bygghantverksutbildning i Mariestad men var intresset kom ifrån är han mer osäker på:
– Man blir väl biten helt enkelt och sen är det kört.
Inte heller tycks han vara ensam om att ha blivit just biten.
– Det verkar vara ganska så stort intresse för sånt här. Många ser ett värde i att bevara det gamla, konstaterar Jonas Granström.
Två som definitivt ser det värdet är Elisabeth och Ola Tellenbach som visade upp sina färdigheter i gärdsgårdsbyggande och fönsterrenovering.
– Både jag och min man har ett stort intresse för att värna om det gamla, säger Elisabeth Tellenbach som också hon märkt av allmänhetens entusiasm för äldre tekniker:
– Det finns ett ganska stort intresse för våra gärdsgårdar och det är väldigt blandat. Nybyggda villor, gamla gårdar och alla åldrar.

Kunskap till användning
De som sökte mer allmänna råd om vården av äldre hus kunde vända sig till byggantikvarie Maria Appelstam-Häll, en tjänst som inte bara gäller under byggvårdsdagar.
– Om man ska renovera eller bygga nytt så kan vi ge tips och råd om hur man anpassar sig efter husets stil och tidsperioden, förklarar hon.
Några som kanske kan behöva den sortens råd är besökarna Robert Jonsson och Renée Levander. De är båda intresserade av byggnadsvård i allmänhet men har dessutom ett eget projekt på gång.
– Vi har ett hus som vi håller på att flytta. Det är ett gammalt ödehus, ett kråkslott, som vi tar isär och bygger upp, berättar Robert.
Att det blivit just ett äldre hus för dem är ingen slump – de ser många fördelar med äldre byggnader.
– Vi gillar väl gamla hus och hur det var förr. Det är som en livsstil, säger Robert.
– Bättre för miljön också, lägger Renée till.
Deras enda invändning mot Byggnadsvårdsdagen är att de önskar att det varit fler besökare som kunnat ta del av utställarnas vetande.
– Det är så mycket gammal kunskap och beprövade metoder som går förlorade bara för vad marknaden tror är bra idag, säger Robert Jonsson.
VIKTOR LAGERBORG

Fler Artiklar
Klicka och läs!