Foto: Google

Förarlösa bilar på väg mot genombrott

Självkörande bilar, förarlösa bilar eller robotbilar. Autonoma bilar har flera olika namn och flera olika utformningar men det råder inga tvivel om att de kommer närmare och närmare människors vardag. Att lämna över ansvaret för bilen till en dator skulle nog kännas nervöst men för de flesta skulle det sannolikt öka trafiksäkerheten. – En människa har helt enkelt inte samma kapacitet för snabba och noggranna beräkningar som en dator, säger professor Michael Felsberg.

Många biltillverkare – och en sökmotor – arbetar med att ta fram självkörande bilar där ”föraren” i teorin inte ska behöva göra mer än att knappa in sin destination. Även svenska Volvo planerar att börja testa självkörande bilar på utvalda offentliga vägar 2017 och förhoppningsvis lansera dem för allmänheten några år senare.
Även om det först de senaste åren som förarlösa bilar börjat närmare sig de offentliga vägarna så är idén långt ifrån ny. Redan på 1920-talet tillverkades en och annan fjärrstyrd bil även om de i princip enbart sågs som kuriositeter. På 1980-talet togs de första stegen från förarlösa men fjärrstyrda bilar – i praktiken bara större versioner av radiostyrda leksaksbilar – mot faktiskt självkörande bilar som utan hjälp av människor kan ”se” sin omgivning och fatta beslut på egen hand.
Just möjligheten att uppfatta och analysera sin omgivning är naturligtvis avgörande för en bils förmåga att köra sig själv. Ett sätt är att med hjälp av en så kallad lidar – en sorts laser-radar – skapa en tredimensionell karta av området kring bilen. Den kanske för närvarande mest uppmärksammade självkörande bilen, skapad av sökmotorjätten Google, är en av de som använder sig av lidar-tekniken.

Att tolka bilder
En annan metod är så kallat datorseende
som används av bland annat Volvos robotbilar. Där handlar det om mer eller mindre vanliga kameror som tar bilder av omgivningen – bilder som sedan analyseras av en dator på samma sätt som våra hjärnor analyserar bilderna från våra ögon.
– Om du tänker dig en kamera som tar bilden och sedan en dator som översätter den till en semantisk tolkning, alltså förstår betydelsen av skyltar, andra fordon och annat runtikring, säger Michael Felsberg, professor på Linköpings universitet och expert på datorseende.
Med datorseende behövs inte heller någon radar för att uppfatta avstånd, det kan datorn räkna ut utifrån olika punkter på bilden. I teorin skulle det räcka med samma sorts kamera som de flesta har i mobilen men datorn kan också ”se” med en vidvinkelkamera eller flera kameror samtidigt för att bilda sig en bättre uppfattning. Tillsammans med en dators blixtsnabba beräkningar innebär det naturligtvis att en självkörande bil har vissa fördelar jämfört med en mänsklig förare.
– En fördel med datorseende är att man kan uppnå en otroligt hög noggrannhet. De flesta människor kan ju inte avgöra exakt hur långt bort ett fordon är eller hur snabbt det rör sig. Dessutom har en människa döda vinklar och begränsad uppmärksamhet, förklarar Michael Felsberg.

Teorier från 60-talet
Men helt utklassade är vi inte. Till skillnad från en människa har en dator inget ”sunt förnuft” som talar om för den vad som är rimligt eller inte.
– En självkörande bil kan helt plötsligt få för sig att bilen lyfter från marken eller liknande misstag som människor aldrig skulle göra, säger Michel Felsberg.
En dator som kan se och utvärdera sin omgivning känns kanske närmast som science fiction men i själva verket har många av dagens metoder funnits länge.
– De första teorierna om datorseende kom på 60- och 70-talet och under 90-talet utarbetades många av metoderna vi använder idag, men då saknade vi datorkraften att använda dem i realtid. Nu har vi haft stora framgångar med att använda gamla metoder som tidigare sågs som orealistiska och kombinera dem med modern datorkraft, säger Michael Felsberg.
Än idag utgör datorkraften beräkningarna kräver ett problem. En riktigt ordentlig speldator skulle visserligen kunna klara av de flesta beräkningarna men kostnaderna blir höga såväl energimässigt som rent ekonomiskt.
– Ett annat stort problem är att omvärldsmodellen utgår från att det mesta kring bilen inte rör sig. Men befinner du dig i en storstad under rusningstid finns det väldigt många rörliga delar som kan krångla till det, säger Michael Felsberg.

Teknik och juridik
Minst lika stora som de tekniska utmaningarna för självkörande bilar är de juridiska. Även om en av tankarna bakom självkörande bilar är att minska olyckorna kommer sådana naturligtvis då och då att inträffa och då uppstår frågan vems felet egentligen är – bilägarens eller biltillverkarens?
Men oavsett vilka svårigheter som måste övervinnas när det gäller teknik och juridik tycks de flesta såväl biltillverkare som forskare vara överens om att självkörande bilar är framtiden och att framtiden kanske bara är några år bort.
VIKTOR LAGERBORG

Fler Artiklar
Klicka och läs!