Bilar från A till Ö: A.L.F.A. och Alfa Romeo – allt annat än anonyma

Det som skulle bli bilmärket Alfa Romeo föddes i Milano för mer än 100 år sedan. Med åren har det blivit mindre och mindre av Milano och det enda som återstår är nu ett L, ett kors och en hungrig orm.

Fransmannen Alexandre Darracq grundade 1896 bilmärket Darracq. Under 1900-talets första år startade företaget fabriker i Storbritannien, Spanien och Italien. Den italienska filialen fick namnet Società Anonima Italiana Darracq (på svenska ungefär “Italienska Darracq aktiebolag”). Fabriken fanns i utkanten av Milano, som är huvudstad i regionen Lombardiet. När företaget började få vissa ekonomiska problem gick en grupp italienska affärsmän in som finansiärer via bolaget Società Anonima Lombarda Fabbrica di Automobili (på svenska ungefär ”Lombardiska bilfabrikaktiebolaget”).
Det italienska begreppet ”società anonima” betyder ordagrant ”anonymt sällskap”. Detta kanske för tankarna till maskerade människor som iklädda långa svarta kåpor samlas i fönsterlösa rum och utför ohyggliga, ockulta riter. Det hade förstås varit spännande att få berätta att något sådant var företagets ursprung, men tyvärr skulle det inte vara sant. Begreppet betecknar något så prosaiskt som en affärsjuridisk företagsform.
De som driver företag i form av enskild firma eller som delägare i handelsbolag är personligt ansvariga för företagets skulder. Om företaget inte går bra kan detta naturligtvis bli förödande för företagsägarna. Men i de flesta länder finns det också företagsformer som innebär att delägarna kan slippa vara personligt ansvariga för företagens skulder. I flera språk anges detta uttryckligen i företagens namn, till exempel i engelskans ”limited”, som betyder ”begränsad” (ansvaret är alltså begränsat), eller i tyskans ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung” (”företag med begränsat ansvar”). I vissa länder var ansvaret tidigare så begränsat att den som var delägare i ett företag inte ens behövde berätta det för någon. Det enda delägaren i ett aktiebolag behövde göra för att få sin utdelning var att visa upp sina aktier. Att delägarna kunde vara anonyma gav i Italien upphov till benämningen ”società anonima”.
Bilfabrikens namn fick förkortningen A.L.F.A. Ordet ”Società” försvann alltså, och förkortningen blev därmed egentligen ganska obegriplig. Anonyma lombardiska bilfabriken? Det är väl lite som om en del av ”Svenska Aeroplan Aktiebolaget” skulle ha fallit bort när namnet skulle förkortas, så att det kom att stå ”SAA” på bilarna som rullade ut ur fabriken i Trollhättan. Nej, jämförelsen haltar förstås. Alfa är ju faktiskt ett bättre namn än Salfa (och mycket, mycket bättre än Lfa). Alfa, som är den första bokstaven i det grekiska alfabetet, för tankarna till något som är det första, det främsta, det viktigaste eller det mäktigaste. Företaget självt ville att man skulle associera till något nytt som växer fram. På svenska säger vi om något som är grundläggande att det är ”A och O”. Detta syftar på den första (alfa) och den sista (omega) bokstaven i det grekiska alfabetet. (Uttryckets ursprung är troligen Uppenbarelseboken i Bibeln, som berättar att Gud bland annat sade: ”Jag är A och O, begynnelsen och änden.”)
A.L.F.A. tog så småningom över hela den italienska Darracq-filialen och den första A.L.F.A.-bilen kom 1910. Modellbeteckningen var 24, vilket syftade på antalet hästkrafter från den fyrcylindriga fyralitersmotorn. Bilmodellen tillverkades i 50 exemplar under 1910 och 1911. Tävlingsversionen av 24:an kördes i biltävlingen Targa Florio, där den tog ledningen (föraren blev dock tvungen att dra sig ur loppet när han fick lera i ögonen och inte längre kunde se).
År 1915 kom ingenjören och finansmannen Nicola Romeo in i företaget. När han senare skaffat sig aktiemajoriteten i företaget tyckte han att det var lämpligt att ändra namnet till Alfa Romeo.
När första världskriget brutit ut bestämde Romeo att företagets produktion skulle ställas om från personbilar till krigsmateriel, bland annat flygplansmotorer. År 1919 gick företaget tillbaka till biltillverkning och under 1920-talet hade Alfa Romeo stora framgångar på tävlingsbanorna.
Alfa Romeo drabbades hårt av finanskrisen 1929. På 30-talet förstatligades företaget av Mussolini och under andra världskriget blev Alfa Romeo krigsmaterieltillverkare igen. Företaget byggde bland annat lastbilar och flygplansmotorer för användning i axelmakternas krigföring.
På tal om Saab, förresten: Vid sidan av stridsflygplanstillverkning finns det ytterligare en beröringspunkt mellan Alfa Romeo och Saab: Båda bilmärkena är ganska vanligt förekommande i sina respektive hemländer (åtminstone om vi betraktar Saab som ett svenskt bilmärke) men är på andra marknader betydligt ovanligare och betraktas där mest som angelägenheter för de sanna entusiasterna. Eller som Alfa Romeos legendariske designchef Orazio Satta Puliga uppges ha sagt i en intervju 1970: ”Det är en sorts sjukdom, detta att känna entusiasm för ett transportmedel.”
Kopplingen till bilmärkets geografiska hemvist var från början mycket viktig för A.L.F.A. och Alfa Romeo. Andra bokstäver försvann från förkortningen, men att dumpa L:et, som står för Lombardiet, var det nog aldrig tal om. Även i märkets logotyp har Milano en framträdande roll. Fram till 1972 stod det till och med ”MILANO” på Alfa Romeo-emblemen. Även bilderna på emblemet har med staden att göra. Den vänstra delen utgörs av Milanos fana, ett rött kors mot en vit bakgrund, och den högra är släkten Viscontis vapen. Denna släkt spelar en central roll i Milanos historia och medlemmar av släkten Visconti var furstar i hertigdömet Milano från 1311 till 1447. På Visconti-vapnet ser man en grön orm. Den har krona på huvudet och den nutida, kraftigt stiliserade varianten av ormen ser ut att ha en tredelad tunga. På äldre versioner av Alfa Romeo-emblemet syns det dock tydligare att det röda i ormens mun är en människa som den enorma ormen håller på att svälja. Den makabra scenen har tolkats på olika sätt men de flesta historiker verkar anse att den röda personen på något sätt symboliserar Viscontis fiender. Man kan förstå att denna detalj nu har tonats ned – den speglar nog mer en machiavellisk syn på maktutövning hos släkten Visconti (även om Machiavelli själv ännu inte var född på Visconti-furstarnas tid) än Alfa Romeos policy om hur konkurrerande biltillverkare borde behandlas.
Med tiden har kopplingen till Milano blivit allt mer diffus. När en Alfa Romeo-modell på 1970-talet för första gången tillverkades på annan ort än Milano, kände man sig tvungen att ta bort stadsnamnet från logotypen. Nuförtiden är Milano-kopplingen svagare än någonsin. Sedan 1986 tillhör bilmärket Fiat-koncernen och sedan 2005 tillverkas inga Alfa Romeo-bilar i Milano.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!