Bilar från A till Ö: Alero – den sista Oldsmobilen

Oldsmobile-modellen Alero tillverkades under åren 1998 till 2004. Om man försöker sammanfatta modellens mottagande från motorjournalister och konsumenter kommer man till slutsatsen att det inte var någon särskilt minnesvärd bil. Men det finns ändå en omständighet som ger Alero en särskild plats i motorhistorien: Den blev Oldsmobiles allra sista bil.

General Motors, som ägde Oldsmobile, bestämde sig i början av 2000-talet för att sluta tillverka det anrika bilmärket, som hade funnits sedan 1897 och som därmed var USA:s äldsta och världens fjärde äldsta då ännu existerande bilmärke. Oldsmobiles 35229218:e och sista bil, en Alero GLS fyradörrars sedan, rullade ut från fabriken i Lansing i delstaten Michigan den 29 april 2004. Stundens allvar markerades genom att fabrikens alla montörer skrev sina namn på insidan av motorhuven. Man kan förstås tänka sig att det finns bilköpare som inte uppskattar autografer på sina automobiler, men det var inte heller meningen att detta historiska Alero-exemplar skulle säljas. Bilen fördes direkt till R. E. Olds Transportation Museum (på svenska ungefär ”R. E. Olds transportmedelsmuseum”, uppkallat efter Oldsmobiles grundare Ransom Eli Olds) i Lansing.
Men även en Alero med klotter under motorhuven ansågs ha ett ekonomiskt värde. När General Motors (GM) senare gick i konkurs fick förstås inget som kunde omvandlas till reda pengar lämnas oräknat och GM tog då tillbaka den Alero som museet haft. GM rekonstruerades sedan i ett nytt företag. Företaget lyckades då tydligen skaka fram de pengar som krävdes för att kunna fortsätta bedriva biltillverkning (amerikanska skattebetalare hade vänligheten att bidra med 51 miljarder dollar) utan att behöva gå till sådana ytterligheter som att sälja sin Alero. Nu står bilen på GM Heritage Center (på svenska ungefär “GM-arvscentret”) i Sterling Heights i Michigan. Även GM Heritage Center är en sorts museum, även om det inte är öppet för allmänheten. I centret har GM samlat ungefär 600 bilar från företagets historia.
Alero var Oldsmobiles efterträdare till modellen Achieva, som slutade tillverkas 1998. Både Achieva och Alero var så kallade ”compact cars”, en bilstorlek som motsvarar det som på vår sida av Atlanten brukar kallas C-segmentet eller Golfklassen. De kunder som Oldsmobile hade i åtanke när företaget utvecklade Alero var personer som hade en mer aktiv körstil och som ville ha en bil som var lite sportigare än övriga Oldsmobile-modeller. Den typiska Alero-spekulanten antogs vara en person som börjat snegla på japanska och europeiska bilar men som ändå i själ och hjärta var patriotisk nog att köra amerikanskt om bara den rätta bilen stod att finna.
Alero var framhjulsdriven och fanns i två karossutföranden: som tvådörrars coupé eller fyradörrars sedan. Bilköparen kunde välja mellan fyrcylindrig, rak motor eller V6:a. Bilen tillverkades i sammanlagt 697 656 exemplar.
När bilen såldes i Europa fick den behålla modellnamnet Alero men förvandlades till ett annat bilmärke, Chevrolet. Anledningen till detta uppges vara att GM tänkte sig att européerna inte var vana vid bilmärket Oldsmobile, medan Chevrolet skulle kännas lite mer bekant.
Namnet Alero är påhittat. Ja, visserligen är alla ord påhittade, men detta ord är uppfunnet just för att för att vara ett varumärke och förekommer således inte i engelska ordböcker. Namnet användes först på Alero Alpha, en konceptbil som Oldsmobile presenterade på den internationella bilsalongen i Detroit i januari 1997. I samband med presentationen av bilen berättade Oldsmobiles representanter att namnet hade skapats av ett professionellt namngivningsföretag, det vill säga en konsultfirma som specialiserat sig på att uppfinna varumärkesnamn som ska ge de rätta associationerna och den rätta känslan. Hur namngivningsföretaget arbetade får vi naturligtvis inte veta så mycket om, men tanken var kanske att Alero-köparna skulle associera till musiktermen ”allegro”, ett italienskt ord som betyder bland annat ”livligt”, ”snabbt” eller ”glatt” (att använda namn från musikens värld är för övrigt ett säkert kort för den som vill förmedla en känsla av klass, förfining och elegans). Kanske ville man också få konsumenterna att tänka på ord som ”allure” (på svenska ”locka” eller ”lockelse”) eller ”ally” (”bundsförvant”).
Att utveckla en ny bilmodell kostar väldigt mycket pengar. Därför vågar biltillverkarna inte lämna något åt slumpen, vare sig namnet på bilen eller utseendet på askkoppen. Det vanliga är att biltillverkarna använder testpaneler, det vill säga ett antal människor som tillhör de tänkta målgrupperna (samt eventuella kontrollgrupper av personer som antas vara helt ointresserade av produkten i fråga). Personerna i dessa testpaneler får svara på frågor om hur de uppfattar en prototyp av den kommande bilen och svaren utvärderas sedan noga inför lanseringen av den ”riktiga” bilen. Även Oldsmobile använde en sådan testpanel, bestående av bilens målgrupp, när företaget utvecklade Alero. Panelpersonerna tyckte att namnet målade upp bilden av en sportig bil som verkade rolig att köra och som gav en ”internationell känsla”, berättar Christo Datini, chefsarkivarie på GM:s mediearkiv och GM Heritage Center.
FREDRIK ANDERSSON

Fler Artiklar
Klicka och läs!