Foto: Maria Wall

Om pryon jag hade 1983, Carola och Kajsa Grytt

Att ta emot pryo-elever, eller prao-elever, är viktigt. Det är ett sätt för 15-åringarna att få någon form av inblick i vad det innebär att ha ett jobb. Nu ska jag i sanningens namn erkänna att för det mesta har jag sagt nej.

Men när jag nu får frågan av Nicklas drar jag mig till minnes en gång när jag sa ja till att ta emot en pryo. Anledningen till att jag kom ihåg just denna tonåring har att göra med teveprogrammet ”Så mycket bättre” i TV 4. Två av artisterna där, Carola och Kajsa Grytt, fanns nämligen med redan år 1983 för mig och min pryo. Så här har ni historien om det.

En trött punktjej knackar på
År 1983 var jag redaktör på studenttidningen Vertex här i Umeå. Min redaktion fanns i en korridor i Universum och en dag på vårvintern knackade det på min dörr och in kom en ung tjej. Jag har glömt hennes namn men hon var rätt liten till växten, hon hade svart punkfrilla och hon hade en fårskinnspäls av den sort man köper på Försvarets Överskottslager. Hon såg ut ungefär som Lisbet Sahlander.
Hon slog sig ner i stolen mitt emot mig och sa: ”Jaha, vad gör durå?” Jag frågade förstås ”vem är du”. Hon sa att hon skulle prya hos mig och jag hade sagt jag till det till hennes lärare och nu var hon här. Jaha sa jag. Och hade naturligtvis inget minne av det. Men jag berättade vad mitt jobb gick ut på. Här skrev jag artiklar till tidningen och ibland kom det in folk med insändare som skulle redigeras. Sen fotade jag och framkallade filmerna. Jag ritade sidor och slog ihop en tidning i månaden. Tjejen var inte ointresserad med hon gäspade flera gånger och till slut sa hon: ”Du jag är så jävla trött, jag har hjälpt morsan att städa inatt på lasarettet, så kan inte jag få sova ett tag?” Ja...ha? sa jag. ”Jag kan sova på pälsen min under bordet.” Okej sa jag. Så hon tog av sig pälsen och la den under bordet och kröp sedan in dit och somnade bums.

”Vet du om att Thåström kallas för Pimme?”
Hela dagen kom det in folk till mig och lämnade texter. Ingen märkte att jag hade en sovande punk-pryotjej under bordet och hon stördes inte av alla besökare. Själv tyckte jag att det var helt okej att hon sov där för i sanningens namn hade jag svårt att tänka ut vilka arbetsuppgifter hon kunde ägna sig åt. Det var också ganska rofyllt att ha någon som snusade och sov under bordet. Jag förstår de som har hund.
Efter några timmar vaknade hon och kom fram och sa: ”Gud så skönt att få sova ut, men är det okej om jag går nu.” Jo sa jag, gör det. ”Då kommer jag tillbaks i morgon.”
Ja tjejen kom tillbaks nästa dag och jag hann prata lite grann med henne. Hon gillade Ebba Grön sa hon och särskilt Thåström, sa hon. Eller ”Pimme” sa hon egentligen för det var det man kallade honom när man var ett riktigt fan. Hon hade även denna natt hjälpt mamma att städa på lasarettet, så hon kröp som vanligt ner på sin päls och somnade under bordet. Likadant även nästa dag.
Gud så skönt tänkte jag, för jag var nog upptagen med mitt men i slutet av veckan tänkte jag att hon kunde nog ändå få hänga med mig på ett uppdrag om hon ville. Jag skulle nämligen få sitta med i juryn till Melodifestivalen som skulle infinna sig på SVT och hon ville gärna följa med. Trots att det var lördag och hennes lediga dag.

”Om du inte röstar på Carola slår jag ihjäl dig”
Detta var alltså 1983 och då vet alla att det var nu Carola skulle framträda. Vi satt nu i ett sammanträdesrum på SVT i Umeå hela juryn och intill mig satt min pryo och fick se alla bidragen spelas upp. Carola gjorde ett fantastiskt framträdande i sin gula dräkt. Det vart paus i programmet och jurygrupperna över hela Sverige skulle nu samråda om vilka låtar som skulle få våra röster. Min pryo väste nu till mig: ”Om du inte röstar på Carola så slår jag ihjäl dig!” Så det var ju bara att göra som hon sa.
Nästa vecka kom och pryon var tillbaka. Nu var hon inte lika trött och fick hjälpa till lite grann med texter som hon fick läsa och tycka till om. ”Gör du inget annat än sitter här”, sa hon. Nej sa jag. I kväll ska jag ut på Gamla Kåren och kanske skriva om det sen. Det är Kajsa Grytt från Tant Strul som är där. ”Får jag hänga med,” sa hon. Okej sa jag. Och hade inte en tanke på den här tjejen kanske bara var 15 år.

Vi hamnar på efterfest med Kajsa Grytt
Tant Strul var ju ett punkband och Kajsa Grytt var bekant för min pryo. Efter spelningen frågade hon Kajsa Grytt: ”Känner du Pimme?” Jorå sa Kajsa Grytt. ”Jamen dåså,” sa pryon. Och sa inget mer. Sen blev det efterfest i en lokal på Fabriksgatan och naturligtvis ville pryon hänga med. Nu fick hon träffa några lokala poeter och annat löst folk som drack vin. Vi höll oss till Coca-Cola jag och min pryo och till slut så tyckte jag nog att det var dags att gå hem. På promenaden upp mot Ålidhem och Carlshem sa hon att det var den bästa jävla pryoperiod hon någonsin hade haft. Jag minns fortfarande inte hennes namn men hon torde väl vara lika gammal som Carola är idag. När jag ser ”Så mycket bättre” på TV 4 så undrar jag också om hon sitter i en soffa någonstans och tänker att den här Kajsa Grytt har vi faktiskt både träffat och varit på efterfest med. För länge sedan, en afton på vårvintern år 1983 här i Umeå.

Ja du Nicklas. Det här minnet slår ju det mesta när det gäller tillfälligheter i kombination med en pryo. Minns du själv om du har pryat någonstans? Berätta!
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!