Foto: Maria Wall

Jag fick mitt största scoop redan som barn

Först måste jag berömma Nicklas för hans förra krönika. Den där han skrev att Facebook var perfekt för pensionärer.

Jag kom rätt sent in i Facebook-gemenskapen och kan konstatera att i min vänkrets som omfattar ca 900 personer är de flesta medelålders och över. Här har jag min svägerska i Sikeå som skickar rapporter från Gumboda Hamn och den träning hon har för pensionärer i Robertsfors. Brorsan hennes, svågern min, Arne Bäckström som var rektor på Ersboda tidigare bor sedan några år i Järved i Ö-vik. Han hör mest av sig när det handlar om hockey. En som brukar nappa på hans facebookande är Big boy Anders Fredrik Bengtsson, som en gång jobbat på VK-sporten och Aftonbladet och även gett ut en egen hockeytidning. Som jag också förstår är Arnes son ihop med Bengtssons dotter. Eller hur det nu var. I och för sig kan jag ju kolla upp det där själv på Facebook. När jag själv blir pensionär och har tid med sådant.

Mitt kontaktnät är stort idag
Men Facebook är också ett ställe där jag har kontakt med yrkesfolk i min egen kategori. Calle Hård skriver från Kerala i Indien, Staffan Sonning som jobbar åt Sveriges Radio har ibland inside från sina resor världen över som ekonomireporter, nu senast från Brisbane. I vänkretsen finns även Göran Rosenberg som blev glad över att Financial Times har gett honom fina recensioner av boken han skrev om sin far.
På Facebook får jag veta hur det går med ekonomen Klas Eklund och hans blodtörstiga råtthundar Ejvor och Margot. Och det var på Facebook jag fick kontakt med Håkan Juholt när jag bad honom spela in sin filmsnutt till hyllningen av Lennart Holmlund. Den blev mycket riktigt en ”smaskig internetnyhet” som Nicklas vill kalla det. Ja, den filmsnutten har väl delats drygt 600 gånger från VK:s hemsida så den lever sitt eget liv idag. Själva nyheten var ju annars att näringslivschefen i Umeå hade blurrat den till Umeågalan. Så det har jag ingenting med att göra. Det är för övrigt bara 850 personer som har sett den censurerade variantan, det vill säga de som satt vid borden på Umeågalan. Men nog om detta!
Låt mig stället berätta om en händelse jag var med om som barn. Nämligen när tomten ringde från Lycksele till Hamnskär i Hörnefors. Jag tror det hände år 1959.

När tomten ringde från Lycksele
Jag har en Iphone idag som är smartast i världen. Men det var egentligen inte så länge sedan vi levde i den tiden när man fick ringa en växeltelefonist och bad henne koppla ett samtal vidare. Här kan man snacka om att vara beroende av ett ”socialt nätverk” som fungerade. Växeltelefonisten i byn hade koll på allt och alla så det måste ha känts skönt när den tiden kom och man kunde få slippa det där sociala nätverket och ringa upp privat. Och få slippa den där skvallerbyttan som satt och lyssnade på tråden. Dåtidens FRA? Det här var långt innan Edward Snowden skulle avslöja att USA hade lyssnat av allt och alla. Här i Sverige kan vi säga: ”been there, done that”. Vi hade avlyssning i varje by efter kriget och en lång tid framåt.
Det här med rikssamtal var stort när jag var barn. ”Shhh, jag ringer riks”, sa man förr i världen. Då skulle alla barn vara tysta. Jag minns särskilt en jul när vi satt vid julbordet på Hamnskär i Hörnefors och telefonen ringde. ”Shhh, det är riks!” Jag minns inte vilken vuxen det var som tog samtalet men det var ett allvarsamt samtal. Vi barn fick veta att tomten var försenad. Vi satt där och väntade och fick veta att tomten var ända borta i Lycksele delade ut klappar, men snart så skulle han också komma till Hörnefors och vi som satt och väntade på Hamnskär. Jahaja tänkte jag. Det blir nog ingen tomte i kväll, han kommer väl med bussen morgon.

Hur i fridens gick det där till?
Jag fyllde ju år dagen före julafton så jag hade fått ett armbandsur som jag hade lärt mig förstå och när tomten kom hade det bara gått en kvart. Herregud det knackade på dörrn! Hur snabbt har tomten kört från Lycksele! Femton minuter till Hörnefors! Hade internet funnits då hade jag givetvis rapporterat ut detta för hela världen. Och twittrat och tagit selfies med tomten och skickat ut till allt och inget. Sensationen att tomten klarade av att ta sig från Lycksele till Hörnefors på en kvart borde ju uppmärksammas, inte bara av Folkbladet och VK. Även Olle Björklund som jobbade på Aktuellt i televisionen kunde ha fått nyheten.
På juldagen tog jag stod jag i mina julklapps-skridskor på isplätten vi hade på Hamnskär och berättade för alla som ville veta den stora nyheten. Torbjörn Hammarström, som sedan skulle bli polis i Hörnefors, trodde inte på mig. Men det gjorde nog Lars Hammarstedt, som sedan skulle bli ombudsman. Men jag tror nog inte han berättade det för sin storebror Bertil Hammarstedt, för då hade han nog sagt det i TV sedan när han blev reporter på Aktuellt.
God Morgon!

Ja du Nicklas. Kan du för en gångs skull sluta skriva om datorer och internet. Skriv om hippa typer som har gjort avtryck på dig genom tiderna. Idoler från Umeå! Finns det fler än Tore Ökvist?
BENNY KARLSSON

Fler Krönikor
Klicka och läs!